“Nya boendeformer kan hämma psykisk ohälsa”

Det finns fler anledningar är de rent ekonomiska att skapa nya boendeformer. Mer delade boendemiljöer kan skapa ett friskare samhälle – och friskare individer, skriver skatteexperterna Leonie Selting och Per-Eric Grön.

När är bostadsmarknaden i balans? Aldrig. Konjunkturen är cyklisk, normer ändras med tiden… Det finns många samhällsrelaterade frågor som behöver svar. I Sveriges Kommuner och Regioners oktoberrapport efterlyser organisationen effektivare samhällsplanering och effektivare processer.

Läs även: Vem är egentligen den urbana småbarnsfamiljen?

Omställningen till ett hållbarare samhälle har börjat, kugghjulen hakar i varandra men alla kugghjul snurrar inte lika fort. En förnyelse inom samhällsplanering och stadsbyggnad skulle gynna bostadsmarknadens olika aktörer, inte minst dem som köar för ett billigare boende. Stela byggnormer och ineffektiva processer har blivit hämmande för samhällsutvecklingen.

Unga hamnar i kläm

Särskilt unga vuxna har kommit i kläm. Efter studietidens slut väntar jobben i storstäderna. Dyra infrastrukturprojekt i våra storstäder driver upp markupplåtelsekostnader för bostäder. Föråldrad byggreglering spär på färdigställandekostnaden för bostäder. I USA har begreppet “Cost Burdened”, det vill säga då du spenderar mer än 30 procent av din disponibla inkomst på boende, utvecklats till ett nyckeltal att hålla ögonen på. Bostadsprojekt på överhettade marknader har drivit fram dyra lyxlägenheter och resulterat i att även en del av medelklasshushållen i dag klassas som ”Cost Burdened” i USA.

Hur ska vi då få fram ett billigare boende – är delningsekonomin svaret? Millennials, alltså personer som i dag är mellan 20 – 40 år, driver delningsekonomins fördelar. Kännetecknande för millennials är att de ofta har studerat länge och att de därmed har högre ingångsskulder efter studietiden. Familjeformeringen kommer senare i livet. Undersökningar i USA visar att millenials gör andra prioriteringar än sin äldre generation.

Delningsekonomi ger nya möjligheter

Nya boendeformer som bygger på delningsekonomins fördelar skulle kunna ge andrum för millennials. Millennials behöver de väl betalda jobben i våra storstäder och behöver tid att spara ihop till startkapital för ett eget boende. Avsaknaden av startkapital kan också vara en av förklaringarna till att familjebildning skjuts på framtiden. I förlängningen skulle attraktiva delningsboendeformer också innebära att ensamhushållen minskar.

Läs även: Vill du sälja? Börja med att bygga upp en crowd

Vi är övertygade att om att nya gemensamma boendeformer också löser andra relaterade samhällsproblem som psykisk ohälsa. Undersökningar vid universitet och högskolor i Sverige visar på ökande psykisk ohälsa bland studenterna. Inom universitetsvärlden är den sociala ohälsan en utmaning säger politiker, rektorer och studierektorer. Kön för att få prata med en kurator kan i många fall vara månader lång. Ensamhet i boendet har upprepade gånger identifierats som orsaken till att studenterna inte mår bra. Ett ensamboende leder inte sällan till en utebliven grupptillhörighet.

Omsorg om vår gemensamma miljö

Vi är övertygade om att om människor som ingår i ett sammanhang och upplever samhörighet till en grupp mår bra. Som en bieffekt lever de mer hållbart. De har mindre behov av materiell konsumtion och visar större omsorg om vår gemensamma miljö.

Leonie Selting och Per-Eric Grön, skatteexperter