Migrationsverket: Stort intresse hos fastighetsägare

Hur ser egentligen det aktuella behovet av boenden ut för skyddssökande från Ukraina? Fastighetsnytt ställer fem frågor till Lisa Danling, presskommunikatör på Migrationsverket.

Behovet av bostäder är större än vad Migrationsverket har tillgång till och därför vill ni få tillgång till kommunernas evakueringsplatser. Vad innebär det och vilka evakueringsplatser handlar det om?
– I början av mars gick Migrationsverket ut med en förfrågan till kommuner i samtliga län om att bistå med tillfälliga boenden, så kallade evakueringsplatser, åt skyddssökande från Ukraina. Det har handlat om exempelvis plats i skolor, campingplatser och stugbyar. 

Läs även: Modulhustillverkare tre veckor efter invasionen av Ukraina: ”Vi blir nedringda”

Hur är intresset och har ni fått tillgång till sådana platser? Var i landet är detta och vilka slags fastigheter handlar det om? Och hur många flyktingar skulle på så sätt kunna få bostad?
– I dag är antalet skyddssökande per dag färre och vi ser inte samma behov av dessa platser. Vi minskar nu från 12 000 platser till 2 000 platser och i förlängningen planerar vi fasa ut evakueringsplatserna. Myndigheten har lyckats bra i arbetet med direktupphandling, med mer långsiktiga boenden. Detta gör att vi i nuläget inte ser samma behov av akuta tillfälliga boenden.

Hur ser intresset ut för fastighetsägare att delta i upphandlingar för att erbjuda bostadsplatser?
– Intresset från fastighetsägare har varit stort. Sedan direktupphandlingarna inleddes den 7 mars 2022 har dock förutsättningarna för Migrationsverkets anskaffning av tillfälliga bostäder förändrats. Regeringen har presenterat ett lagförslag som innebär att kommunerna får ansvaret för anskaffning och drift av bostäderna. Lagen beräknas träda i kraft 1 juli 2022. Behovet av upphandlade anläggningsbostäder har därför minskat och bedömningen är att det nu täcks av de upphandlingar som är klara eller i ett slutskede.

Ni söker i första hand bostäder nära era befintliga kontor men är det även aktuellt på andra håll?
– I det inledande skedet såg vi behovet av närheten till våra servicekontor för att kunna erbjuda de skyddsbehövande en smidig och bra service utan långa resor. På sikt ska vi kunna erbjuda en bra service i samarbete med bland annat kommunerna.

Regeringen har remitterat ett lagförslag om att kommunerna ska få en utökad roll i flyktingmottagandet, vilket skulle innebära att dessa, med anvisning från er, ska bistå staten med boenden som gäller massflyktsdirektivet. 

Har ni i nuläget kontakt med kommuner för att ordna boenden i kommunala fastigheter för att inhysa flyktingar från Ukraina? Jag tänker exempelvis på skolor som i nuläget står tomma, sportanläggningar och tomma kontorsfastigheter.
– Migrationsverkets uppgift i detta är att besluta om fördelningstalen på länsnivå, det vill säga, hur många skyddsbehövande varje län ska ta emot. Det beslutet bygger på ett förslag om en fördelning på kommunnivå, men det är ett förslag som landets länsstyrelser nu ska ta vidare till diskussion med kommunerna i respektive län och då kan en omfördelning ske kommuner emellan. 

Läs även: ”Kan helt stoppa planerade byggprojekt” - här är materialen som påverkas av kriget

– Länsstyrelsens utökade inventering av boendeplatser kommer att vara ett bra verktyg för Migrationsverket att använda i uppgiften med att fördela skyddssökande jämnare över landet i samarbete med landets kommuner och länsstyrelser.

För en dryg vecka sedan presenterades fördelningstalen på länsnivå, med förslag till fördelning på kommunnivå.

Fastställd länsfördelning för skyddsbehövande från Ukraina enligt massflyktsdirektivet. Foto: Migrationsverket