tisdag28 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Bostäder

Lars E.O. Svensson till frontalangrepp mot FI

Publicerad: 27 maj 2019, 12:42

Lars E.O. Svensson. Foto: Stockholms Handelskammare.

Det är en myt att hushållens höga skuldsättning ökar den makroekonomiska risken. Dessutom är amorteringskravet direkt kontraproduktivt. Det är ett par av slutsatserna i en rapport som Lars E.O Svensson, professor i nationalekonomi och tidigare riksbanksledamot, gjort på uppdrag av Stockholms Handelskammare.

Ämnen i artikeln:

Stockholms Handelskammare

Finansinspektionen brukar framhålla riskerna kopplade till hushållens skulder och har bland annat infört ett amorteringskrav för att hantera problematiken. Att döma av Lars E.O. Svenssons rapport har tilltaget inte varit speciellt lyckat.

– I rapporten påvisas att amorteringskraven tagits fram på felaktiga grunder och att de har ökat de makroekonomiska riskerna vid konjunkturnedgångar, skriver Stockholms Handelskammare i ett pressmeddelande.

Finaninspektionen baserar sina slutsatser på hur konsumtionen minskade kraftigt i Danmark, Storbritannien och USA under finanskrisen 2008–2009. Enligt Lars E.O. Svensson orsakades dock inte krisen av hushållens skuldsättning i sig, utan istället av en bolånefinansierad ohållbar överkonsumtion.

Lars E.O. Svensson har tidigare framfört liknande kritik på sajten ekonomistas.se.

När det gäller Finansinspektionens amorteringskrav så stjälper det mer än det hjälper enligt dagens rapport. Enligt Svensson visar forskningen att konsumtionens inkomstkänslighet inte har en direkt koppling till skuldsättningen utan snarare beror på kredit- och likviditetsrestriktioner.

– Amorteringskraven ökar kredit- och likviditetsrestriktionerna, ökar skuldbetalningarna och minskar kassaflödena. Därmed ökar konsumtionens känslighet för inkomstbortfall, skriver Svensson i rapporten.

Även om amorteringskraven minskar skuldsättningen, och därmed minskar räntebetalningarna, så kompenserar det inte för amorteringarna ökar skuldbetalningarna.

– Nettoeffekten blir att amorteringskraven ökar konsumtionens känslighet för inkomstfall och att motståndskraften minskar. Risken för djupare konjunkturnedgångar ökar, skriver Svensson.

Vidare framgår det av rapporten att det i dagsläget krävs en lön på 35 000 kronor för att köpa en genomsnittlig enrumslägenhet i Stockholm. Endast 20 procent av Stockholms 25–29-åringar en sådan lön eller högre.

– Rapporten stärker de farhågor som vi tidigt varnade för, nämligen att det skärpta amorteringskravet riskerade bli ett misstag och stänga ute unga och personer som saknar stort eget kapital samtidigt som rörligheten på bostadsmarknaden skulle minska, säger Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare, enligt dagens pressmeddelande.

Handelskammarens slutsats är att amorteringskravet bör skrotas.

– Det skärpta amorteringskravet ser ut att ha skapat nya och allvarliga problem som tyvärr bromsar möjligheterna för människor att ta ett arbete och flytta till Stockholm. Därför är vår slutsats att det skärpta amorteringskravet borde plockas bort så att fler får en chans att komma in på bostadsmarknaden, säger Waldfogel.

Oskar von Bahr

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev