Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Bostäder

Lägre husköpkraft i storstäderna

Publicerad: 29 November 2010, 22:00

Lägre husköpkraft i storstäderna Hushållens marginaler vid husköp är stora, men krympande konstaterar Swedbank när man publicerar Boindex för tredje kvartalet 2010. Index sjönk till 145,2 för riket som helhet, jämfört med 148,2 kvartalet innan. Samtliga tre storstadsregioner föll under 100-strecket…


Ämnen i artikeln:

Cecilia Hermansson

Källa: Pressmeddelande Swedbank

Lägre husköpkraft i storstäderna

Hushållens marginaler vid husköp är stora, men krympande konstaterar Swedbank när man publicerar Boindex för tredje kvartalet 2010. Index sjönk till 145,2 för riket som helhet, jämfört med 148,2 kvartalet innan. Samtliga tre storstadsregioner föll under 100-strecket.

I riket har hushållen 45 procent högre arbetsinkomster än vad som krävs för att ha råd med husköpet enligt Swedbanks norm. Boindex mäter hus¬köpkraften utifrån medianpriser på småhus, bolåneräntor och hushållens arbetsinkomster. Boindex är 100 när hushållen använder 15 procent av sina för¬värvsinkomster före skatt till bolånekostnader, och därmed har råd med sina husköp. Ju högre Boindex, desto högre är marginalerna och därmed husköpkraften.

Orsaken till att husköpkraften sjönk är att ränteläget steg, och att denna ränteeffekt inte motverkades av ett lägre medianpris på småhus och högre arbetsinkomster. Den sammanvägda bolåneräntans uppgång beror på att dels den rörliga bolåneräntan steg, dels valde fler hushåll att binda lånen.

– Hushållen måste räkna med att marginalerna vid husköp successivt minskar i takt med att bolåneräntorna fortsätter upp. Vi lämnar bakom oss ett unikt lågt ränteläge i Boindex historia, säger Cecilia Hermansson, Swed¬banks chefekonom.

Samtliga tre storstadsregioner föll under 100-strecket

Stockholms-, Malmö-, och Göteborgsregionerna redovisade Boindex på 82,7, 93,1 och 98,1. Därmed har storstadsborna inte råd med sina husköp enligt normen eller så måste de göra avkall på annan konsumtion. Inte minst gäller detta förstagångsköparna. I många kommuner utanför storstäderna är husköpkraften betydligt högre, men restiden till arbetsmöjligheterna är fortfarande väl långa.

– Att investera i effektiv och tillförlitlig infrastruktur så att arbetsmarknadsregioner växer skulle gynna främst unga hushåll som kan välja att köpa bostad där prisläget är lägre. Samtidigt skulle det stärka svensk ekonomis konkurrenskraft genom att produktiviteten stiger. Det gäller att se till att samspelet mellan bostadsmarknad, arbetsmarknad, infrastruktur och näringsliv fungerar bättre, säger Cecilia Hermansson.

Redaktionen

Ämnen i artikeln:

Cecilia Hermansson

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.