Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Bostäder

Kommuner spår 85.800 byggstarter i år - Boverket

Publicerad: 12 maj 2022, 14:54

Marie Sand, samhällsplanerare på Boverket.

Foto: Franz Feldmanis

Bostadsbyggandet i Sverige väntas vara den högsta sedan 1990-talet. Det framkommer av Boverkets nya bostadsmarknadsenkät.
”Det är ett otroligt högt förväntat antal bostäder som ska byggas”, säger Boverkets Marie Sand till Fastighetsnytt.


Ämnen i artikeln:

BoverketSvepet

Den största ökningstakten väntas ske redan i år där kommunerna spår att 85 800 bostäder kommer att påbörjas före årsskiftet, enligt Marie Sand, samhällsplanerare på Boverket.

Det är hela 12 procent fler än vad som förväntades för 2021. För 2023 väntas takten halveras till 6 procent med ett förväntat antal på 91 400.

Fyra av 13 högskolekommuner med färre än 75 000 invånare står för en stor del, enligt Sand.

– Där sticker Skellefteå ut, som under 2022 och 2023 förväntar sig att 1 400 bostäder ska påbörjas, men också Kalmar med 1 200, Borlänge med knappt 900 och Trollhättan med drygt 800 bostäder.

Enkäten besvarades i januari, alltså före Rysslands krig i Ukraina, som fördjupade materialbristen inom byggsektorn. Det var också innan inflationen tog fart på allvar vilket fick Riksbanken att höja räntan.

– Det har hänt väldigt mycket sedan dess och vi vill därför varna för att den är besvarad före kriget och alla andra omständigheter, säger hon.

Höga produktionskostnader

Produktionskostnader och brist på detaljplan på attraktiv mark lyfts fram som de största hindren för bostadsbyggande.

Nära hälften av kommunerna anger brist på detaljplan på attraktiv mark.

– Det sticker ut och har blivit en mer tydlig faktor än vad det var förra året. Vad det beror på vet man inte och det kan skilja sig från kommun till kommun, säger hon.

Storgöteborg uppger den faktorn som det främsta hindret för bostadsbyggande.

– Där ser man en skillnad i jämförelse med riket i stort. Det sticker upp till 78 procent av kommunerna, säger hon.

I Stormalmö toppar också den faktorn, men där bara med runt 41–42 procent.

– Där ligger en hög stapel på brist på arbetskraft hos husbyggare, som klart hamnar över riksnivå, säger hon och fortsätter:

– Det ligger bara på fem procent i riket och på ungefär 30 procent i Stormalmö. 

I Storstockholm är det däremot inte så vanligt att kommuner uppger brist på detaljplan på attraktiv mark, enligt Sand.

Där är det i stället konflikten med statliga intressen enligt miljöbalken som lyfts upp som det främsta hindret.

Totalt rapporterar 204 av landets 290 kommuner om underskott på bostadsmarknaden.

– I jämförelse med 2021 är det inte så stora skillnader i kommunerna som helhet, även om det ser lite bättre ut. I årets enkät rapporterar tre färre kommuner ett underskott, säger Marie Sand.

Boverkets bostadsmarknadsenkät

I riket är det totalt 66 kommuner (23 procent) som bedömer att bostadsmarknaden är i balans. Det är sju kommuner fler sedan förra året, men samma antal som för två år sedan.

 

Av de 66 kommuner som anger balans har Mölndal störst folkmängd, med cirka 70 100 invånare. Den näst största kommun som bedömer balans är Östersund, med cirka 64 300 invånare. Östersund ingår i gruppen högskolekommuner med färre än 75 000 invånare. Ytterligare två kommuner i denna grupp anger balans – Skövde och Örnsköldsvik.

 

Nära hälften av kommunerna, 48 procent, anger höga produktionskostnader som hinder för bostadsbyggande.

 

Större högskolekommuner samt de minsta kommunerna utanför storstadsregionerna anger detta i betydligt högre grad än riksgenomsnittet.

 

Lika stor andel, 48 procent, anger brist på detaljplan på attraktiv mark. Det anges klart mest av kommunerna i Storgöteborg och klart minst i Storstockholm.

 

4 av 13 högskolekommuner står för en stor del av förväntat antal påbörjade bostäder i år. Dessa är Skellefteå med drygt 1 400, varav 1 150 hyresrätter, Kalmar med drygt 1 200 varav nära 850 hyresrätter, Borlänge med knappt 900 samt Trollhättan med drygt 800 bostäder.

 

62 procent i gruppen ”övriga kommuner” svarar att höga produktionskostnader är bland de främsta hindren för byggande, följt av brist på detaljplan på attraktiv mark med 53 procent och konflikter med statliga intressen enligt miljöbalken med 44 procent.

 

Källa: Marie Sand, Boverket.

 

 

Veronika Åström

Reporter

veronika.astrom@bonniernews.se

Ämnen i artikeln:

BoverketSvepet

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.