Bostäder
Kan hyresgästinflytande hejda segregationen?
Publicerad: 29 november 2019, 04:00
Professor Håkan Thörn pratar om renovräkningar Foto: GU
En av våra stora frågor är segregation och ökade klyftor i samhället. Det syns kanske tydligast när man synar bostadsmarknaden.
Ämnen i artikeln:
Göteborgs UniversitetEn av våra stora frågor är segregation och ökade klyftor i samhället. Det syns kanske tydligast när man synar bostadsmarknaden.
En stor del av vad vi kallar miljonprogrammet är i behov av renoveringar. Då uppgradering av husen medför stora kostnader är också hyreshöjningar ofta en del av kalkylen. Enligt Sabo finns det enbart i allmännyttan 165 000 lägenheter i behov av renovering, och de har beräknat kostnaden till cirka 165 miljarder kronor. En viktig diskussion handlar förstås om hyresgästernas betalningsförmåga då socioekonomiskt svagare grupper är representerade i högre grad i miljonprogrammet.
Läs även: S besvarar FN-kritiken: “Vi har misslyckats”
Ett projekt på Göteborgs universitet ämnar analysera hyresgästers deltagande i renoveringar av hyreshus byggda under perioden 1960–1975. Man påpekar att tidigare forskning indikerar att hyresgästinflytande har en positiv effekt främst på social hållbarhet (genom att påverka hyresnivån) och även i viss utsträckning ekologisk hållbarhet.
Hyresgäster kräver inflytande
Under 2000-talet har både kommunala och privata fastighetsägare inlett omfattande renoveringar av sitt bestånd, huvudsakligen tillhörande det så kallade miljonprogrammet. I flera fall har konflikter uppstått mellan hyresgäster och fastighetsägare, där hyresgäster krävt inflytande både genom Hyresgästföreningen och genom informella grupper som bildats specifikt för syftet. Detta bidrog till att många anslöt sig till den mobilisering som vände sig inte till bara till fastighetsägare, utan också till politiker. Systematisk forskning om denna mobilisering saknas, och ett av projektets delmål är att fylla denna lucka.
Läs även: Forskare: Renovräkning har ökat
Projektmedlemmarnas egna, tidigare forskning indikerar att protester och offentliga debatter om renoveringarna av miljon programmet har haft viss effekt, både vad gäller hyresnivåer och hyresgästers inflytande. En rapport från Boverket publicerad 2014 visar dock att de som flyttar från områden som håller på att renoveras hör till de socioekonomiskt mest utsatta grupperna och att de ofta flyttar till ännu fattigare områden, vilket innebär att renoveringarna tenderar att ytterligare fördjupa bostads segregationen.
Det finns en svensk studie som visar att direkt hyresgästinflytande kan ha en positiv effekt på både social och ekologisk hållbarhet: När hyresgäster gavs möjligheter att välja renovering med olika kostnadsalternativ valde de det billigaste alternativet för att kunna bo kvar. Men i detta projekt pekar man på att tidigare forskning ändå otvetydigt visar a) att renoveringarna inte i någon stor utsträckning uppfyller sociala och ekologiska hållbarhetsmål och b) att
mer forskning behövs för att förstå villkoren, variationerna och resultaten av hyresgästers deltagande i renoveringsprocesser.
Tidigare forskning har också uppmärksammat att det finns potentiella konflikter mellan olika hållbarhetsmål. Elva fallstudier av hyresgästinflytande i anslutning till renoveringar kommer att genomföras.
Mer om forskningsprojektet
- Titel: Deltagande i renovering – Mot ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart mil- jonprogram?
- Projektledare: Håkan Thörn, professor.
- Institution: Göteborgs universitet.
- Finansiär/bidragsform: Formas – FHS17Rikt. Tidsram: 2018–2020.
Håkan Thörn, professor vid Göteborgs universitet.
Tre frågor till forskaren
Hej Håkan Thörn, professor på Göteborgs universitet. Hur vanligt är det att det erbjuds alternativa renoveringsnivåer?
– Vi har inga siffror på exakt hur vanligt det är, men här i Göteborg är det mer eller mindre regel sedan de kraftiga hyreshöjningarna uppmärksammats och diskuterats offentligt.
Du talar om självorganisering hos hyres gäster. Har det fungerat?
– I vissa fall, ja. Här i Göteborg gäller det till exempel Stena Fastigheters renovering på Högsbohöjd och Wallenstams renovering av Vita Björn. I båda fall ledde det till att fastighetsägarna kraftigt sänkte sina föreslagna hyreshöjningar. Men det finns också exempel på att hyresgästers organisering inte påverkat renoveringarna.
Kan renoveringar spä på bostads segregationen?
– Det finns många exempel på att bostadssegregationen ökar då områden ”uppgraderas” och de med minst ekonomiska resurser ser sig tvungna att flytta. Ytterst blir ju frågan vart de ska ta vägen när allt fler miljonprogramsbostäder renoveras med hyreshöjningar uppemot 50 procent.
Mattias Fröjd