Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag16.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Bostäder

Ingen ”quick fix” att lyfta ett bostadsområde socialt

Publicerad: 19 maj 2014, 12:35

Det kan låta enkelt att se människan och inleda ett samtal med ungdomar i ett utsatt bostadsområde. I själva verket kräver det tålamod, vilja och en hel del ekonomiska resurser. Men exempel från Hovsjö utanför Södertälje och Backa i Göteborg visar att det är en investering som är värd besväret.


Ämnen i artikeln:

Matilda Lann

Men det räcker med eldhärjade bilar och vandaliserade busskurer. Vi tar en titt på de goda exemplen istället.

Utanför Södertälje centrum går buss 753 mot Hovsjö Centrum. Idag går den hela vägen genom Hovsjö och bussföraren skakar på huvudet när jag frågar om han känner sig hotad.

När man 2007 knoppade Hovsjö som område från Telge Bostäder som ägde alla allmännyttiga bostäder i Södertälje och ombildade det som ett eget bolag   – Telge Hovsjö – var läget som värst. Bilar brann, skolan brann och ungdomsgänget hade stadsdelen i sitt fasta grepp. Polisen och räddningstjänsten kunde inte köra förbi utan att bli attackerade med sten. Bussarna kunde inte heller köra in i Hovsjö utan att bli vandaliserade.

– Den negativa stämpeln är ju jättetråkig, den går inte bort över en natt och det krävs jättemycket för att ändra på det, säger Gülseren Büyükbalik, chef för boendeservice, Telge Hovsjö.

ETT NAV
Jag kliver in i den stora, öppna entrén på en tegelbyggnad. Hovsjö hub, som ägs och drivs av det kommunala bostadsbolaget. Det som från början startade som ett EU-projekt med 32 miljoner kronor i stöd är idag ett självgående center och ett nav i den lilla stadsdelen. Nu är huset fyllt med företag och människor som vill utveckla området tillsammans.

– Istället för att riva eller bara låta lokalerna stå tomma ville vi återanvända dem till något som alla kan dra fördel av, säger Gülseren Büyükbalik.

Idag ryms här utbildningsföretag, delar av kommunen, bostadsbolagets huvudkontor, en idrottslokal och mycket, mycket mer. Längre ner i korridoren sitter ElSistema, ett internationellt musikprojekt som i Hovsjö drivs av artisten Rebecka Törnqvist – ett samarbete med två skolor i området, där musik används som verktyg för social och mänsklig utveckling.
– Hovsjö hub är en satsning som sätter människan i centrum. Vi vill ta vara på dem som finns här, så att de får ett sammanhang. Vi har till exempel praktikanter i alla våra verksamheter och vi har anställt så kallade portvakter som ser till att det är trivsamt och rent i alla trapphus. Det är viktigt att få komma ut, träffa människor, komma in i arbetslivet och känna sig behövd, säger Gülseren Büyükbalik.

Det lilla kaféet är ett exempel på det. Här arbetar upp till åtta praktikanter.

Att det faktiskt gick att vända den negativa utvecklingen i Hovsjö handlade mycket om att komma tillrätta med de lösdrivande ungdomarna.
– Vi samlade ihop dem som inte hade något att göra, tog tag i dem och började jobba med dem. Tillsammans med den före detta professionelle boxaren George Scott fick ungdomarna under ett års tid bygga upp ett gym tillsammans.

Cafe_Hovsjö

HOVSJÖ SOMMAR
Ett annat framgångsrikt projekt är Hovsjö sommar som ger upp till 180 ungdomar sommarjobb varje år. I år pågår projektet för sjunde året i rad och nu är det ungdomarna själva som håller i trådarna.

Jag går förbi en ljus och öppen park med en stor rund fontän i mitten. Tänker att här skulle man kunna sitta en varm majdag och ha lite picknick.
Parken har ungdomarna själva byggt. De har förvandlat en mörk och otrygg plats till en yta som är rensad från buskage och konstiga gömställen. Nu ser man rakt över till bussgatan.

– De har fått vara med på riktigt, inte bara gått bredvid någon fastighetsskötare och plocka lite ogräs, utan de har ritat, planerat och skapat tillsammans med en arkitekt. När man har varit med och byggt upp något så vill man ju inte förstöra, har man inte själv varit med så har en kompis eller kusin varit det. Det inger en känsla av stolthet, säger Gülseren Büyükbalik.

TELGE HOVSJÖ ÄGER STORA DELAR AV BESTÅNDET
Och alla insatser i Hovsjö under åren har gett resultat. Det lilla centrumet med bland annat frisersalong, gatukök och en liten klädaffär känns precis som vilken annan svensk förort som helst. Här vandrar folk tryggt på gatorna och killarna som står i ena hörnet av torget och röker visar inte tillstymmelsen till att vilja kasta några stenar. De är som vilka andra killar i 15-årsåldern som helst. De vill hänga, umgås och ta sig ett förbjudet bloss.
– Statistiken visar att brottsligheten har sjunkit otroligt mycket, folk känner sig tryggare och har fått tillbaka förtroendet för området. Känner man sig trygg kan man stötta varandra och bygga upp ett hållbart samhälle.

Gülseren Büyükbalik tror att Hovsjö har en fördel i att det kommunala bolaget äger majoriteten av fastigheterna i området, både förskolor, skolor och bostäder.
– Då är det lättare att jobba, det blir mycket enklare än om man är fler aktörer som måste samarbeta, men det går också att få till om man vill. Det handlar mycket om vilja och att man tror på sitt projekt.

Att jobba med den sociala utvecklingen kräver både tid och tålamod och att man inte ger efter för små motgångar.
– Det tar tid. Det är inte som att renovera en lägenhet, som går så här fort, säger Gulseren och knäpper med fingrarna i luften. Det handlar mycket om att lyssna på vad människor vill, och jobba med helheten, inte bara husen och renoveringarna, det är människorna som är viktiga.

EXEMPLET GÖTEBORG
Marie Werner är distriktschef för Backa röd, Bostads AB Poseidon i Göteborg, ett miljonprogramsområde med 1600 lägenheter som byggdes mellan 1969 och 1971.
– Min syn när det gäller fastighetsförvaltning är att du har de mjuka och de hårda frågorna att jobba med, husen är de hårda och de boende, hyresgästerna är de mjuka. Du är ansvarig för båda, säger hon.

Backa var tidigare ett av områdena i Göteborg som var mycket högt kriminellt belastat. Marie Werner berättar om hur hon inte vågade gå ut i området när det var som värst.
– Man kastade ägg efter mig eller ruttna tomater. Jag har fyra A4-prämar på mitt kontor fyllda med negativa artiklar om skottlossning, kriminella handlingar och så vidare, som hänt i mitt område. Det är otroligt destruktivt. Vi kände nu måste vi göra något för att dämpa det här, säger hon.

Marie och hennes kollegor insåg att det krävdes tuffare och mer långtgående åtgärder än att bussa polisen på ungdomsgängen.
– Våld föder bara mer våld, det hjälper inte att sätta dem i fängelse eller lagföra dem på annat sätt. Nej, vi satte oss ner och pratade med ungdomarna. Vi började föra en dialog med dem som var upprinnelsen till att det var så otryggt i området.

Där och då fanns inte lösningen. Men fastighetsbolaget började söka svar på frågan om vad som saknades. Vad var den sista pusselbiten för att få ett lugnt och tryggt område?
– Det här är ingen quick fix. Först tre år efter att vi drog igång projektet började vi se resultat. Det tar tid att bygga upp ett förtroende och det går inte att komma tillrätta med de här sakerna om man jobbar på gruppnivå, man måste jobba på individnivå. Se människan.

Tidigare var det ingen positiv bild av området. Hyresgästerna ville inte gärna berätta var de bodde, de tyckte att husen var fula, att området hade dåligt rykte, och fastigheterna hade tekniska brister.

Idag är bilden en helt annan. Efter tio års upprustning i kombination med sociala åtgärder står nu halva området klart. Åtgärdsprogrammet togs fram med hjälp av hyresgästrepresentanter och punkter man jobbat med, förutom renovering, har varit innegårdar och utemiljö, trapphusvärdar, gårdsföreningar med olika aktiviteter, odlingslotter, och framför allt; en fungerande dialog med de boende.
– Nu är jag inte alls rädd för att gå ut. Ungdomarna stannar gärna och pratar, det händer att jag blir stoppad av folk jag inte känner från andra områden också som vet vad jag står för. Det gäller att skapa ett förtroende och hålla det man lovar.

De positiva effekterna är inte helt oväntat nöjdare hyresgäster, ett tryggare område med mindre omflyttning. Anledningen till att det inte händer mer bland fler fastighetsägare tror Marie Werner rätt och slätt är ekonomi.
– Det kostar pengar med sociala åtgärder, och ofta vill man snabbt få igen sina investerade pengar. Men försök att räkna på vad det har för pris att inte göra de här åtgärderna. Vad kostar det inte om du kör ner ett område helt i botten?, avslutar hon.

MALMÖ TROR PÅ BOSOCIALA UTVECKLARE
Även det allmännyttiga bolaget MKB i Malmö jobbar kontinuerligt med de sociala hållbarhetsfrågorna. Christina Lundby, fastighetschef, MKB berättar att de bland annat har tillsatt tio tjänster som bosociala utvecklare.
– De arbetar framför allt med förbyggande bosocialt arbete och störningshantering. Trygghetsfrågorna i våra områden är särskilt prioriterade. De bosociala utvecklarna har en nära dialog med kunderna om deras boendesituation och önskemål för området. De idéer som kunderna för fram resulterar därefter ofta i konkreta förslag och åtgärder.

Hyresgästerna kan också välja självförvaltning vilket innebär att de tar sig an en del av förvaltningen mot att få en mindre hyresreduktion.
– Det kan handla om att städa en trappuppgång eller hjälpa till med trädgårdsarbete. Vi ser att våra kunder värnar om det de själva sköter om och är delaktiga i, de blir stolta över sina fina gårdar. Det brukar också bli en fin gemenskap på gårdar med självförvaltning, säger hon.

Matilda Lann

Text & Foto
Matilda Lann, Reporter

Ämnen i artikeln:

Matilda Lann

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.