Lördag15.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Bostäder

Hur ska bostäderna kunna efterfrågas?

Publicerad: 6 April 2017, 10:43

Foto: Elias Ljungberg.

Även om det fortsatt finns ett enormt stort behov av bostäder i Sverige, byggs det äntligen mer än på länge. Men vem har råd att efterfråga de bostäder som byggs?


Ämnen i artikeln:

Fastighetsmarknaden i VästsverigeBusiness Arena GöteborgIngrid EikenLennart Weiss

Även om det fortsatt finns ett enormt stort behov av bostäder i Sverige, byggs det äntligen mer än på länge. Men vem har råd att efterfråga de bostäder som byggs? Frågan diskuterades under Business Arena Göteborg på torsdagen.

En av paneldeltagarna var Ted Lindqvist, vd på undersökningsföretaget Evidens. Enligt honom visar det sig att den löpande boendeutgiften är högre för de hushåll som bor i hyresrätt, än för de som bor i bostadsrätt.

– I det ägda boendet faller kapitalutgiften för bostaden varje år även om jag inte amorterar, eftersom vi har något som heter inflation. I hyresrätten har vi dock ett system som höjer hyran varje år – på 30 år gör det ganska stor skillnad, säger han.

De senaste åren har många rapporter släppts som på olika sätt pekat på en oro för en ökad skuldsättning för hushållen med ökade risker. Många rapporter har samtidigt pekat på att hushållens tillgångar blivit bättre.

Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, menar att vi har en debatt som förs i “två parallella universum”.

– Sverige är ett av få länder som inte har någon politik för att bygga upp ett eget sparkapital. Sverige måste låna element från de länder som har en stor ägandemarknad, exempelvis Norge. Då får man alltid höra massa motargument mot det. Hur hänger det ihop med debatten om hushållens skulder? Det går inte ihop. Politiken har inte kommit ikapp sedan man på 90-talet la över ansvaret på de enskilda hushållen. Vi är sämst i världen på det här – alla andra utvecklade länder har en palett av instrument för hur hushållen ska komma in på det ägda boendet.

Ingrid Eiken, vd på Mäklarsamfundet, menar att hushållen de senaste åren varit tvungna att anpassa sig till många olika ändringar – med bland annat amorteringskrav och ändrade regler kring uppskov vid bostadsförsäljningar.

– Den fråga jag tycker man ska ställa sig är om det är rätt medicin när bostadsbristen är det största problem vi har. Jag tycker att man måste skifta om och titta mycket mer på vad man kan göra för att öka utbudet och öka rörligheten, säger hon och fortsätter:

– Jag tänker att det klart det vore gynnsamt om det fanns någon typ av stimulans för att öka bosparandet. Bostadsrätter har ökat med 6 procent det senaste året i riket. I innerstaden i Göteborg har det ökat med 8, i regionen 14 procent. Om man tittar på prisutvecklingen på ettor så slår den det, det är en enorm prisutveckling på just ettor. Mellan 2012 och 2015 steg priset med 60 procent, sen dess har det stigit ännu mer. Om man ska köpa en lägenhet som ung krävs det otroligt mycket sparande.

Lennart Weiss avslutade passet med en liten inblick i den rapport som Veidekke släpper på ämnet snart:

– Vår konjunkturrapport visar att vi är väldigt nära taket för bostadsbyggandet i Sverige. Risken för en politiskt lagad byggkrasch är stor – om man ser till alla de åtgärder som är på gång.

Maria Nordlander

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.