Måndag03.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Bostäder

Forskare: Renovräkning har ökat

Publicerad: 14 Januari 2019, 14:45

Miljonprogrammet måste rustas upp. Men tyvärr har det resulterat i renovräkning av hyresgäster i bland annat Stockholm, Uppsala, Göteborg och Malmö. En utveckling som måste stoppas, enligt forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning på Uppsala universitet.


Ämnen i artikeln:

Hyresrätter

Miljonprogrammet måste rustas upp. Men tyvärr har det resulterat i renovräkning av hyresgäster i bland annat Stockholm, Uppsala, Göteborg och Malmö. En utveckling som måste stoppas, enligt forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning på Uppsala universitet.

Renovräkning innebär att hyresvärdar renoverar och höjer hyran så mycket att hyresgästen inte har råd att bo kvar. En fråga som enligt forskare förtjänar större uppmärksamhet med tanke på att nästan en halv miljon bostäder i miljonprogrammet måste renoveras, för att inte tala om alla bostäder som byggdes före det.

Upprustningen är därmed en av de största samhällsutmaningarna Sverige står inför de närmaste åren.

– Det kräver också att vi försöker stoppa utvecklingen av renovräkning. Ingen ska tvingas riva upp sina rötter och flytta ut från ett område där de kanske har bott i 20–30 år, säger Åse Richard, doktorand på Institutet för bostads- och urbanforskning, IBF, vid Uppsala Universitet.

Hon förklarar att det är otroligt kostsamt att tvingas säga upp sociala nätverk som tagit flera år att bygga upp. Särskilt för ensamstående.

– Många har lyckats skaffa sig kontakter som avlastar deras vardag, oavsett om det handlar om att tillsammans hålla ett öga på barnen i grannskapet eller något annat.

Anslag från Formas
IBF fick förra året ytterligare miljonanslag från Formas för att forska på frågor om socialt hållbar bostadspolitik, där en del av arbetet handlar just om att lyfta fram hyresgästernas utsatthet och berättelser om renovräkning.

– Vi tycker att det är viktigt att lyssna på hyresgästernas perspektiv. Framför allt då deras röster ofta försummas av medier och forum som Almedalen eller Business Arena, där bygg- och fastighetsbolagen ges större utrymme.

En förändring när det gäller den biten är enligt henne viktigare än någonsin med tanke på dagens utveckling.

– Många boende som vi har pratat med upplever att fastighetsbolagen har en väldigt stor makt som ibland utövas på ett obehagligt sätt.

Hon nämner renoveringar i Kvarngärdet, Eriksberg och Gränby i Uppsala som exempel, där privata bolag köpt upp delar av allmännyttan.

– När hyreshus renoverats i Uppsala har många resurssvaga hushåll tvingats flytta. Det här visar bara hur viktigt det är att bevara allmännyttan för att behålla möjligheten att påverka utvecklingen av renovräkning.

Åse Richard har även skrivit en färsk studie, “Bortträngning pågår”, tillsammans med Dominika V. Polanska om det som sker, och är aktiv i den nationella organisationen “Alla ska kunna bo kvar”.

Både privata och kommunala bostadsbolag behöver enligt henne hitta lösningar som tillåter renovering, energieffektivisering och bättre boendestandard – utan att chockhöja hyrorna. Inte minst då Boverkets siffror från 2014 visar att var fjärde hyresgäst flyttar om hyran ökar med en tusenlapp i månaden.

– I dag höjs hyran ofta med 3 000–4 000 kronor i månaden och vi har sett många trappuppgångar stå tomma som följd av renovräkning.

Genom att höja hyrorna kraftigt vid renoveringen av miljonprogrammet minskar antalet bostäder som människor med låg inkomst har råd att bo i, påpekar hon, samtidigt som trångboddheten och svarthandeln riskerar att öka ytterligare.

Vad är lösningen?
– Det här är en bostadspolitisk fråga. I dag går cirka 30 miljarder kronor av statens pengar till de rikaste kvarteren genom avregleringar, rot-, ränte- och skatteavdrag, samt andra fördelar som gynnar det ägda boendet.

Richard förklarar att avregleringen innebär att allmännyttiga hyresbolag inte får spara skattefritt i fonder för renoveringar längre. Prioriteringar som enligt henne ökat klyftorna i Sverige.

– Det är en mycket oroande utveckling som drabbar resurssvaga hushåll, ofta barnfamiljer, värst. Lösningen är inte att politikerna avsäger sig ansvaret, utan gör något åt saken. Det här är en omfördelningsfråga.

Vem bär det yttersta ansvaret?
– Det är egentligen varje kommuns lagstadgade skyldighet att hitta en bostad åt alla medborgare. Men den orättvisa skatte- och bidragsfördelningen i form av rot- och ränteavdrag är förstås en statlig fråga.

Ändå rapporterar fler kommuner än någonsin sig ha akut bostadsbrist på grund av höga produktionskostnader, detaljplaner, överklaganden eller av andra skäl.

Och när det gäller upprustningen av miljonprogrammet så väntas notan landa på cirka 300–500 miljarder kronor, enligt Boverkets beräkningar från 2014. En summa som riskerar att slå hårt mot ännu fler hyresgäster om inget görs, menar Åse Richard.

– Det är mycket allvarligt att människor tvingas flytta mot sin vilja. Det finns gedigen forskning om att renovräkning har ökat i Stockholm, Uppsala, Malmö och Göteborg.

Den enda positiva konsekvensen av utvecklingen har enligt henne varit att antalet lokala initiativ också har ökat, vilket har resulterat i att Hyresgästföreningen, som historiskt sett haft en väldigt central roll när det gäller att försvara hyresgästers rättigheter, numera får mer uppbackning.

– Det är bra. För bostadsmarknaden ändrar sig fort och stora organisationer hinner inte med allting själva. Det här känns därför som ett bra komplement. Alla måste bli bättre på att ta hänsyn till hyresgästernas intresse.

Teresa Ahola

Ämnen i artikeln:

Hyresrätter

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.