Onsdag05.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Bostäder

Flera måste dela ansvaret

Publicerad: 4 September 2014, 14:33

Gunnar Blomé och Kerstin Annadotter.

Landskrona Stad har anslutit sig till de kommuner i landet vars privata och kommunala bostadsföretag har en uthyrningspolicy som inte godkänner kommunalt försörjningsstöd som inkomst hos nya hyresgäster.


Ämnen i artikeln:

Landskrona

Landskrona Stad har anslutit sig till de kommuner i landet vars privata och kommunala bostadsföretag har en uthyrningspolicy som inte godkänner kommunalt försörjningsstöd som inkomst hos nya hyresgäster. Detta har debatterats lokalt, däremot inte på riksnivå. Uthyrningspolicys det vill säga krav på bostadssökande är vanligt förekommande hos både kommunala och privata bostadsföretag över hela landet¹. Det handlar om krav på ålder, lägsta inkomstnivå, typ av inkomst, hyresskulder, betalningsanmärkningar, boendereferenser, hemförsäkring, maximalt antal boende i lägenheten och att vara folkbokförd i lägenheten. Under vår studie har vi märkt att kraven på bostadssökande successivt har ökat.

Vi vill här lyfta och fördjupa diskussionen och menar att dessa detaljerade och kravfyllda uthyrningspolicys finns till på grund av att det saknas en nationell politik som skapar jämlikt ekonomiskt och socialt ansvar mellan kommuner samt mellan kommunala och privata bostadsföretag. I nuvarande situation vill vi framhålla att det dels finns skäl att ge stöd för att exkludering av försörjningsstöd som inkomst i uthyrningspolicyn under en tid kan vara en nödvändig åtgärd och dels finns skäl att påpeka att försörjningsstöd som inkomst borde inkluderas i uthyrningspolicyn i många kommuners privata och kommunala bostadsföretag. Vi baserar diskussionen på de resultat som vi presenterar i en rapport där utgångspunkten varit Landskrona Stads nya uthyrningspolicy.

Exemplet Landskrona
Landskrona Stad hamnade liksom andra kommuner i en besvärlig situation under 80- och 90- talen då global konkurrens påverkade Sveriges varvsindustri och senare verkstadsindustri. Landskrona med 40000 invånare förlorade över 4000 arbetsplatser, ett stort bortfall för en så liten stad. Arbetare flyttade för att söka nya arbeten och lämnade tomma lägenheter efter sig. Nya människor flyttade in, många direkt från krigszoner, många utan arbete. Under åren som gått har de stadsdelar där det en gång bodde varvs- och industriarbetare omvandlats till stadsdelar med många människor utan egen försörjning. Den bistra verkligheten i Landskrona är: lågt skatteunderlag, 17 procent lägre än riksgenomsnittet och höga biståndskostnader, 80 procent högre än riksgenomsnittet per invånare. Ingen annan kommun av Landskronas storlek har betalat ut så stora summor, men det finns fyra större kommuner som betalat ut ännu mer: Södertälje, Malmö, Göteborg och Norrköping².

Landskrona Stads Individ- och familjeförvaltning arbetar aktivt och framgångsrikt med att minska antalet försörjningsstödstagare i kommunen genom att sätta människor i arbete. Den så kallade Landskronamodellen lyckades på ett halvår få 180 personer i arbete, men under samma period flyttade 315 nya försörjningsstödtagare in³, vilket skapar en socialt och ekonomiskt ohållbar situation.

Problemets kärna är att Sveriges kommuner tillåts ta olika stort ansvar för resurssvaga och socialt utsatta människor. En viktig slutsats är därför att vi måste börja prata mer om segregerade kommuner för att få rätt fokus på debatten och inte bara om segregerade bostadsområden.

Oönskad förmedling
Privata fastighetsägare i Landskrona får varje vecka mailförfrågningar från socialförvaltningar i närliggande kommuner till i Landskrona. I mailet erbjuder man ett antal månaders deposition av hyra och sin klient som hyresgäst till den privata fastighetsägaren i Landskrona. Om den privata fastighetsägaren antar erbjudandet och tecknar hyreskontrakt så innebär det att Landskrona stad efter en månad blir skyldig att betala försörjningsstödet. Det här handlar alltså om att närliggande kommuners socialförvaltningar försöker bli av med kostnader för sina klienter och istället överföra dessa till Landskrona. På så sätt slipper den egna kommunen betala försörjningsstödet. Genom omfattningen av mail och att det förekommit under lång tid finner vi fog för att påstå att detta är ett arbete som satts i system. Det finns alltså kommuner som medvetet försöker göra sig av med sina försörjningsstödtagare och då vänder man sig till privata fastighetsägare som man tror har lediga lägenheter. Detta faktum ger ytterligare stöd till argumentet att Landskrona Stads uthyrningspolicy är nödvändig för staden. Att vissa kommuner med stor bostadsbrist och social problematik söker lösningar utanför kommungränsen är i viss mån förståligt, men då ska det ske med den nya kommunens vetskap och via avtal/samarbeten kommunerna emellan.

Kommunerna tar olika ansvar
Runt om i landet förs det diskussioner om försäljningar av allmännyttiga bostäder. Stockholmskommunerna utmärker sig med flest försäljningar. I Skåne har Lomma sålt hela det kommunala bostadsbeståndet till Stena Fastigheter som har en restriktiv uthyrningspolicy gällande försörjningsstöd och betalningsanmärkningar. Kommunerna överlämnar bostadsfrågan helt eller delvis till den privata marknaden och konsekvensen blir att kommunen får svårare att lösa bostadssituationen för sina resurssvaga och socialt utsatta medborgare. Att få privata aktörer att ta större socialt ansvar för bostadsförsörjningen är svårare men nödvändigt och borde vara en logisk och självklar konsekvens av Lag 2010:879 om affärsmässighet i kommunala bostadsföretag. Ska kommunala bostadsföretag vara affärsmässiga så måste även privata bostadsföretag vara med och ta socialt ansvar för kommunens medborgare.

Regleringar nödvändiga
Bostadsmarknaden har blivit ännu ett område som genom medveten politik utsatts för större konkurrens och därför bör regleras mer istället för mindre. Här finner vi det lämpligt att citera professor Bo Rothstein, DN Debatt den 13 oktober 2013 som skriver bland annat: ”Om inte konkurrerande aktörer är effektivt reglerade kommer de att försöka utnyttja systemet för att gynna sig själva på konkurrenternas och medborgarnas bekostnad”. Det vi tar upp här menar vi är ett exempel på just detta. Genom kopplingen mellan bostäder och kommunens ansvar för medborgare som är skrivna i kommunen försöker socialförvaltningar placera medborgare med försörjningsstöd i andra kommuner samtidigt som bostadsföretagen höjer kraven i sina uthyrningspolicys för att slippa få in försörjningsstödstagare. I avsaknad av regleringar börjar den offentliga förvaltningen ta till åtgärder som saknar exakt de grundläggande värden som Rothstein menar skapar ett framgångsrikt samhälle: opartiskhet, saklighet, likabehandling och rättvisa. Vill vi ha ett socialt och ekonomiskt hållbart samhälle så bör den kommande regeringen ägna sig en hel del åt problemet som förs fram här.

Problemets lösning
En ny bostadspolitik krävs. En politik som tar hand om de här påvisade bristerna i den offentliga förvaltningen och fördelar det sociala ansvaret i samhället lika mellan kommunala och privata bostadsföretag.

Målet bör vara att återinföra de värden som skapar ett framgångsrikt samhälle, i det här fallet genom att göra de flesta krav i bostadsföretagens nu ständigt pågående åtstramande uthyrningspolicys helt överflödiga. I synnerhet de krav som gäller vilken typ av inkomst hos bostadssökande som är ”godkänd”.

Vi rekommenderar följande åtgärder:

- Den dolda överföringen av försörjningsstödstagare mellan kommuner genom ’förmedling’ av bostäder måste ersättas av ett reglerat och transparent fördelningssystem.
- Ansvaret att erbjuda försörjningsstödstagare bostäder måste delas mellan privata och kommunala bostadsföretag.

Vi ser fram emot en fortsatt debatt i ämnet.

Gunnar Blomé och Kerstin Annadotter
Av Boverket anlitade följeforskare till Landskrona Stadsutveckling AB

¹Hem och hyra 24 september 2012.
 ²Socialstyrelsen, Ekonomiskt bistånd årsstatistik 2012, tabell 12.
 ³Siffror från första halvåret 2012, Individ- och familjeförvaltningen, Landskrona.

Ämnen i artikeln:

Landskrona

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.