Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Bostäder

En invandrad livlina i norr

Publicerad: 23 februari 2016, 17:00

Vinter i Skellefteå.

Foto: Ted Logart.

Många norrländska kommuner har under lång tid upplevt avfolkning, en åldrande befolkning och tomma bostäder. En invandrad befolkning kan därmed vara precis den livlina som kommunerna behöver.


Ämnen i artikeln:

Skellefteå

I det senaste numret av Fastighetsnytt kommer vi att rikta fokus mot flyktingsituationen. Hur den hanteras och vilka utmaningar den ställer samhället och fastighetsbranschen inför, samt vilka möjligheter den för med sig. Tidningen kommer ut 19 februari.

Många norrländska kommuner har under lång tid upplevt avfolkning, en åldrande befolkning och tomma bostäder. En invandrad befolkning kan därmed vara precis den livlina som kommunerna behöver.

Kramfors är en liten kommun med 19 000 invånare i Västernorrlands län. Staden har länge drabbats av en minskande befolkning. Enligt en undersökning från Statisticon skulle kommunens befolkningsutveckling vara minus 13 procent de närmaste tio åren, om ingen invandrade dit.

Maria Thunberg är asylsamordnare på Kramfors kommun. Hon tillsattes redan 2013, långt innan många andra kommuner vidtagit liknande åtgärder.

– Kommunledningen hade en klar uppfattning, eller i alla fall antagande, om att ett stort asylmottagande skulle påverka lokalsamhället och kommunens förvaltningar, vilket var en bidragande orsak till att tjänsten inrättades, säger Maria Thunberg.

När hon tillträdde tjänsten var den på halvtid. Då hade kommunen 400 asylsökande i kommunen. Under 2015 jobbade Maria Thunberg minst halvtid, och kommunen hade plats för 1 400 asylsökanden – med ännu fler boenden på gång.

1 400 platser under 2015
– Det vi trodde när jag tillträdde tjänsten var att mycket tid skulle läggas på myndighetskontakter, men mest tid har jag lagt på att stötta och informera civilsamhället.

Jobbet går ut på att se till att människor har korrekt information, att kunna bemöta oro och frågor, men också att samla och samordna de ideella krafter som, enligt Maria, bär integrationen i vardagen.

Antalet platser i slutet av 2015 var alltså 1 400. Men hur många människor som i praktiken har omsatts på de platserna är enligt Maria Thunberg svårt att säga.

– Det är ju ganska trögt i systemet nu när väntetiderna är så långa, säger hon.

Kramfors befolkning har minskat under många år. Det har gjort att många bostäder stått kalla, arbetstillfällen har minskat och enheter i skolan har lagts ned.

– Naturligtvis ser vi positivt på att många som får uppehållstillstånd väljer att bosätta sig här. Förra året var det över 200 personer som fick sin bostad i Kramfors. Det betyder att vi får fler barn i våra skolor, så att vi kanske inte behöver lägga ned några fler enheter. I och med att antalet människor blir fler så skapas dessutom i sig fler arbetstillfällen, säger hon.

Enligt Maria Thunberg har kommunen försökt öka inflyttningen under många år.

– För alla glesbygdskommuner som brottas med vikande befolkningssiffror är inflyttning viktigt. Nu kommer inflyttarna från Syrien och Afghanistan. De är lika viktiga som inflyttare från Kiruna och Malmö.

Flygbild över Skellefteå. Foto: Jonas Westling.

Flygbild över Skellefteå. Foto: Jonas Westling.

Skellefteå vill bli 80 000 invånare
Även för en kommun som inte till någon större grad har drabbats av avbefolkning kan strömmen av nyanlända vara en möjlighet. I Skellefteå har antalet invånare minskat med 450 sedan 1950-talet och de senaste åren har det ökat. Kristina Sundin Jonsson, kommunchef i Skellefteå, förklarar för Fastighetsnytt att man har satt upp ett ambitiöst befolkningsmål.

– Vi vill bli 80 000 invånare i Skellefteå och idag år vi lite drygt 72 000. Det är ett högt satt mål och dit kan vi inte komma utan utlandsfödda.

Skellefteå är en ankomstkommun och under 2015 tog man emot 1500 flyktingar, varav 200 är ensamkommande barn som har tagits emot permanent.

– Det är både asylsökande och barn som har fått uppehållstillstånd, säger hon.

Ser det som en möjlighet
Trycket kommer fortsatt att vara högt men enligt Kristina Sundin Jonsson råder det politisk enighet, med undantag för ett parti i kommunfullmäktige, om mottagandet av flyktingar i kommunen. Det enda partiet som är emot, Sverigedemokraterna, har dock endast två av de 65 mandaten i fullmäktige.

– De flesta ser flyktingmottagandet som en stor möjlighet för Skellefteå, som ett led i att rusta staden för framtiden, säger Kristina Sundin Jonsson.

Kristina Sundin Jonsson, kommunchef i Skellefteå. Foto: Skellefteå kommun.

Kristina Sundin Jonsson, kommunchef i Skellefteå. Foto: Skellefteå kommun.

När stora grupper flyktingar anländer samtidigt så skapas ett stort tryck på den sociala infrastrukturen, skolor och vård, men det har dock inte ställt till några större problem enligt Skellefteås kommunchef. Man har gjort prioriteringar och har dessutom en lång erfarenhet av att hantera mottagande av nyanlända och vet vilka prioriteringar som behövs göras.

– Det är utmanande att få in folk i arbetslivet och dessutom finns det inte mycket ledig kapacitet på bostadsmarknaden. Trycket på den marknaden är stort och det är mycket som händer.

Enligt Kristina Sundin Jonsson har man sedan tidigare en integrationssamordnare i kommunen och det är viktigt att aktivera de nyanlända i förenings- och kulturlivet i kommunen. Så skapar man band med invånare och nätverk som på olika sätt kan ge nya invånare ett fäste i det lokala samhället.

Maria Nordlander
Sverrir Thór

Ämnen i artikeln:

Skellefteå

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.