Söndag27.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Bostäder

Byggandet spås gå upp – sen ned

Publicerad: 10 September 2015, 13:35

Foto: Dreamstime.

Bostadsbyggandet har ökat i år och ser ut att nå den högsta nivån sedan början av 90-talet. Den totala byggmarknadens sjuprocentiga ökning spås dock försvagas framåt 2017.


Ämnen i artikeln:

Prognoscentret

Bostadsbyggandet har ökat i år och ser ut att nå den högsta nivån sedan början av 90-talet. 46 000 bostäder påbörjas i år, vilket är 10 000 fler än under 2014. Den totala byggmarknadens värde stiger med sju procent, en ökning som dock spås dock försvagas framåt 2017, enligt siffror från Prognoscentret. Nedgången stavas kapacitetsbrist.

– Det finns en skriande behov av bostäder och förutsättningarna för byggande är goda. Regelförenklingar, ökad konkurrens, riskvilligt kapital och innovation talar för att de höga nivåerna kan hålla i sig, givet att kapacitetsbristen inte blir för allvarlig, säger Tomas Ekvall, makroekonom på Prognoscentret till Fastighetsnytt.

Deras analys gör gällande att flera faktorer bidrar till ökningen.

Den låga räntan ligger till grund för förutsättningarna. I kombination med skattesänkningar, obefintlig inflation och bostadsbrist har det ”eldat på bopriserna och därmed efterfrågan på nyproduktion”.

Staten går dessutom in med investeringsstöd och byggbonusar till kommunerna, vilket de anser trycker upp byggandet.

Prognoscentret spår dock att detta kommer att resultera i ökade byggkostnader och brist på produktionskapacitet, ”vilket begränsar möjligheterna för ytterligare uppgångar”. Regeringen har som mål att bygga 250 000 nya bostäder till 2020.

– Det är gynnsamma byggförhållanden för såväl privata som kommunala bolag just nu, och det ser ljust ut framöver. Hade det inte varit för kapacitetsbrist, som även leder till ökande byggkostnader, så skulle målet uppnås. Det kommer att byggas mellan 40 000 och 50 000 bostäder framåt 2020, vilket är en hög nybyggnadstakt. Det är alltså inte omöjligt, men regeringens åtgärder måste ge en god nettoeffekt på bostadsbyggandet, säger Tomas Ekvall.

Den låga räntan förväntas höjas över tid . Frågan är, enligt Tomas Ekvall, vilket effekt som blir kännbar för efterfrågan. Om höjningen sker långsamt finns det enligt honom chanser för inkomster och arbetsmarknaden att kompensera för det, då en räntehöjning är ett tecken på starkare ekonomisk tillväxt.

– Problemet är att belåningsgraden, främst i storstadsregionerna, är mycket hög och räntan behöver inte höjas mycket för att bostadskostnaderna ska öka snabbt, säger Tomas Ekvall.

– När räntan stiger sätter det press på bostadsbyggandet av främst bostadsrätter, ägarbostäder och småhus. Om bostadspriserna ändå inte går ned, eller snarare planar ut tack vara en fortsatt stark efterfrågan, som i Finland, bör bostadsbyggandet håller uppe relativt väl så länge inte byggnadskostnaderna ökar för mycket. Speciellt om byggandet av hyresrätter tar ännu ett steg upp i aktivitetsvolym, säger Tomas Ekvall.

Maria Nordlander

Källa: Prognoscentret

Ämnen i artikeln:

Prognoscentret

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.