Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Bostäder

Bostadsfrågan i Berlin riskerar hamna i långbänk

Publicerad: 26 oktober 2021, 14:30

Berlinarna vill se bostäder i offentlig regi, men det ligger långt borta, trots folkomröstningen, spår Helmut Steuer på Handelsblatt.

Berlin röstade för att regionen skulle ta över hyresbeståndet från större fastighetsbolag. Akelius med drygt 14 000 hyresrätter i staden var en av flera måltavlor vid sidan av Deutsche Wohnen och Vonovia. En månad har nu gått. Vi går igenom vad som händer och vad kan vi vänta oss.


Ämnen i artikeln:

BerlinAkelius FastigheterHeimstaden BostadHeimstadenTyskland

Folkomröstningsutslaget var tydligt – låt staden ta över de större hyresbestånden. Samma söndag som folket sade sitt, meddelade Akelius att man säljer alla sina hyresrätter i staden till Heimstaden, tillsammans med beståndet i Hamburg, Sverige och Danmark. Vad är det som väntar den nya ägaren nu? Vi ringde upp den tyska finanstidningen Handelsblatts korrespondent i Stockholm, Helmut Steuer, för att fråga varför det här händer just i Berlin.

Varför Berlin?
– Det finns flera förklaringar. Berlin har ju blivit en ganska hajpad stad som lockat till sig många unga. Samtidigt finns för få lägenheter i stan vilket har drivit upp hyrorna och många har köpt lägenheter i Berlin för att hyra ut via plattformar som Airbnb, vilket har förvärrat bostadsbristen. 

Läs även: Heimstaden: ”Vi betalade mer än fair-value för unik portfölj”

– Delstatsregeringen i Berlin är en röd-röd-grön koalition. Gamla Vänsterpartiet sitter alltså med i regeringen och de har drivit folkomröstningsprocessen och skapat opinion mot de stora fastighetsägarna - att de tjänar stora pengar på sina lägenheter och utan att renovera dem i någon större utsträckning. Sammantaget är situationen ganska komplex.

Finns det fog för kritiken?
– Det finns precis som i Sverige områden som inte är i bästa skick. I vissa områden har underhållet uteblivit i decennier. Samtidigt har flera utländska aktörer gått in och köpt fastigheter i Berlin, till exempel Heimstaden eller Pears från Storbritannien. Det finns en ägarkoncentration som av många uppfattas som mindre bra. Nyligen har exempelvis Vonovia köpt 60 procent av Deutsche Wohnen och blir nu Europas största fastighetsbolag.

Hur har de tyska bopriserna utvecklats under pandemin?
– Det är samma sak i Tyskland (som i Sverige), priserna har gått upp för både ägarlägenheter och villor, även om det har stagnerat lite precis på slutet. Under pandemin har många familjer framför allt upptäckt att man vill flytta till kranskommuner runt storstäder som Hamburg, Berlin och München. 

Läs även: LISTA: Största svenska fastighetsägarna 2021

Kommer det här att starta en liknande process i andra tyska städer?
– Nej, det tror jag inte. Jag tror att den här folkomröstningen mest var en symbolhandling. Det finns många jurister som dömer ut lagligheten i folkomröstningen redan nu, och det är högst oklart om författningsdomstolen skulle acceptera valutslaget. Sen var det ingen bindande folkomröstning, bara rådgivande, så även om det blir en socialdemokratisk ledd regering nu efter valet, kommer de inte att driva den här frågan.

Det finns en historia av husockupationer och stark autonom vänster i staden, har det haft en betydelse för utvecklingen ?
– Ja, det tror jag säkert. Ockupationerna har ju fortsatt. Det är bara några månader sedan polisen utrymde en ockuperad fastighet på Rigaer Strasse. Den fastigheten var ockuperad i många år. Så det har lagt grunden för den starka opinion som finns mot de här stora fastighetsföretagen.

Björn Rundström

Chefredaktör och ansvarig utgivare

bjorn.rundstrom@fastighetsnytt.se

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.