Onsdag03.06.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Bostäder

Bostadsbrist: Ett normativt begrepp

Publicerad: 12 Februari 2013, 14:47

Hans Lind

I en krönika i Fastighetsnytt år 2010 påpekade Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på KTH, att begreppet bostadsbrist är normativt.


Ämnen i artikeln:

Hans Lind

I en krönika i Fastighetsnytt år 2010 påpekade Hans Lind, professor i fastighetsekonomi på KTH, att begreppet bostadsbrist är normativt. Det betyder att det mer eller mindre subjektivt ger uttryck för en föreställning om hur något bör vara.

Brist på bostäder har ju att göra med hur mycket pengar man har att förfoga och vilka krav man ställer. Har man mycket pengar kan man köpa en bostad och man klarar en hög hyra. Bristen är i så fall mest svårbemästrad för dem som inte förfogar över så mycket pengar. Är det så brutalt att man som låg- eller kanske normalinkomsttagare helt enkelt måste acceptera att man inte kan bo centralt i Stockholm eller exempelvis dela bostaden med kompisar för att ha råd?

– Den bakomliggande frågan är om det finns skäl att fördela bostadskonsumtion jämnare än annan konsumtion. Enligt min mening finns inga sådana skäl, när man kommer över en viss grundläggande standardnivå. Därmed är min slutsats att bostadskonsumtionen kommer att spegla inkomstfördelning, och den med lägre inkomst som vill bo i ett attraktivare område måste acceptera en mindre yta eller sämre standard i något annat avseende, till exempel i form av buller, utsikt eller modernitet, säger Hans Lind.

Byggande och friare hyror måste kombineras
En av de åtgärder han själv har föreslagit, en åtgärd som regeringen nu bestämt sig för, är att ändra reglerna så att det blir enklare att hyra ut i andra hand i exempelvis bostadsrätter. Men blir inte de hyrorna också för höga för de som har låg köpkraft, studenter till exempel?

– Med ett så lågt bostadsbyggande som det varit fråga om, och med det faktum att det inte har byggts särskilt mycket i områden med lägre markpriser, blir hyrorna relativt höga överallt. Naturligtvis är skillnaderna ändå stora mellan olika områden. Slutsatsen är att idag måste åtgärder för ökat byggande och åtgärder för friare hyressättning diskuteras som ett ”paket”. Det vore fel att enbart fokusera på friare hyressättning, säger Hans Lind.

Behövs mer varierat utbud
De styrande i Stockholms stad har uttalat ambitionen att bygga motsvarande 5000 bostäder per år fram till 2030. Socialdemokraterna i Stockholm vill bygga 7000 bostäder per år varav hälften hyresrätter. Går det att räkna sig fram till rätt siffra när det gäller behovet av nyproduktion och den omtalade bostadsbristen?

Man kan naturligtvis räkna ut hur mycket bostäder som behövs för att vi ska nå en viss ytstandard, men om hushållen prioriterar ett visst läge istället för en viss yta så håller inte sådana kalkyler. Det är tämligen meningslöst att diskutera siffror, det viktiga är att se till att det byggs med olika typer av kvalitet och i lägen med olika markpriser så att utbudet blir mer blandat.

Finns det andra mer relevanta faktorer som man bör ta med i beräkningen?

– Som jag har varit inne på i andra sammanhang krävs en samordning med infrastruktur, vilket innebär att man inte enbart kan utgå ifrån en enskild kommun, utan att man måste ha ett regionalt perspektiv. Det krävs även att staten tar på sig en mer aktiv roll i den här processen. Kommunerna tenderar att av olika skäl bygga för litet mer välbärgade grupper.

Byggnormer förbjuder låg standard
Alla (nästan) är överens om att det har byggts för litet i Stockholm under lång tid. För att fler ska få bostad måste man bygga mer. Men oavsett om man bygger bostadsrätter eller hyresrätter så blir det jämförelsevis höga boendekostnader när det är fråga om nyproduktion. Går det att bygga nytt för de som har låg köpkraft i Stockholm?

– I så fall måste man bygga mycket små lägenheter med lägsta möjliga standard. Man måste bygga så att grupper med högre inkomster inte vill bo där, och det är svårt att föreställa sig inne i Stockholm. Dessutom förbjuder gällande byggnormer mycket låg standard. Som förortsbo tycker jag dock inte att det är ett problem om låginkomsttagare ”tvingas” bosätta sig hos oss i förorterna!

Intervjun med professor Hans Lind är en del av en bostadsspecial i Fastighetsnytt nummer 1, 2013, som kommer ut fredagen 15/2.

Daniel Bergstrand

Ämnen i artikeln:

Hans Lind

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.