18 000 bostäder i växande Barkarbystaden

Totalt 140 nya kvarter men även 10 000 arbetsplatser där de nya tunnelbanestationerna som tillkommit inom ramen för Stockholmsförhandlingen blir naven för nya kontorsetableringar. 18 000 bostäder är vad som står på agendan fram till 2030.

– Det här är en väldigt tydlig, politisk viljeinriktning där en kommun som byggt ungefär 200 bostäder per år nu ska leverera drygt 1 000 bostäder per år, och i de volymerna är vi uppe i nu. Så politiken har varit ganska tydlig i sin prioritering om att bygga städer och utveckla platser för livskvalité, men också bidra till att mota bostadsbristen, säger Claes Thunblad (S) Kommunstyrelsens ordförande Järfälla kommun.

En stor del av utvecklingen sker på Barkarbyfältet som kommunen äger, ett område som tidigare användes som flygplats för både civilt och militärt flyg. Byggandet av bostäder har fördelats på ett flertal olika byggbolag för att bidra till variation i de olika boendena.

– Det viktiga när man bygger ett så stort utvecklingsområde som detta är att man från början tänker blandstad med alla dess funktioner. Det handlar om blandade upplåtelseformer, men det handlar också om, och det kan en kommun säga som äger så mycket mark, att faktiskt bidra till att hålla ner boendekostnaderna. Att vi har de riktigt fina och lyxiga bostadsmiljöerna, men att vi också klarar att erbjuda boende för studenter och andra grupper som behöver lägre boendekostnader, säger Claes Thunblad.

5 000 bostäder i en detaljplan
Utöver bostäder ska det till handel, service och kontor. 20-25 nya förskolor, 5-6 grundskolor, äldreboende, idrottsplatser och sporthallar. Hur ser då Barkarbystaden ut om 20 år?

– Ja, då har vi större delen av Barkarbystaden utbyggd. Tunnelbanan har rullat i många år, vi har regionaltågsstoppet och har öppnat upp den här platsen för hela norra Sverige. Jag ser och hoppas att det här ska bli en plats som lockar boende, företagsetableringar och besökare. Jag tror faktiskt att vi är där då, säger Claes Thunblad.

I Järfälla gick man nyligen ut på samråd med kommunens hittills största detaljplan som omfattar upp till 5 000 bostäder. Är det då en fördel att arbeta med detaljplaner av det lite större slaget?

– Fördelarna är att då kommer detaljplanen att handla om struktur. Vad är viktigt i mötet med det befintliga samhället, det som kommunen ska ta ansvar för som handlar om parker, gator, stråk och hur du kopplar ihop. Och då är det de strukturella frågorna vi måste besvara så vi inte kastar oss in och börjar fundera på vad det ska vara för fasadmaterial och fönstersättning, utan att jobba med det som detaljplanen ska lösa och skjuta de andra delarna till senare i processen. Vad måste en detaljplan hantera och vad kan man lämna, här har vi en jättebra dialog, med byggherrar, länsstyrelsen och andra samarbetspartners, säger Emelie Grind, samhällsbyggnadsdirektör i Järfälla kommun.

Hon säger också att en viktig del i det stora projektet är att läka ihop Barkarbystaden med övriga delar av kommunen. I dagsläget går järnvägen och E4:an som ett stort sår genom kommundelarna.

För att lösa det kommer bland annat en cirka 30 meter bred “bro” att byggas, som en variant på överdäckning.

Mattias Fröjd
Maria Nordlander