Vågar Riksgälden utmana om kronan?

I maj beslutade Riksgälden att ta position för en starkare krona i syfte att sänka kostnaderna för statsskulden. Det gick på tvärs mot Riksbankens strävan att få upp inflationen genom en svag krona. När Riksgälden nu uppdaterar sitt förslag till riktlinjer för statsskuldens förvaltning blir det intressant att se om man vågar fortsätta att utmana Riksbanken.

Riksgälden har som mål att minska statsskuldens valutaexponering och växlar därför löpande till sig utländsk valuta mot kronor för upp till 30 miljarder kronor per år. Samtidigt kan Riksgälden påverka takten i valutaexponeringens minskning genom att ta positioner i kronans växelkurs på upp till 7,5 miljarder kronor. Genom att hålla nere växlingstakten när kronan är svag, så kan kostnaden för statsskulden sänkas.

Riksgälden meddelade i maj att positionen i kronor som man avsåg att bygga upp som mest ska uppgå till 7 miljarder kronor. Det är ett betydligt mindre belopp än under finanskrisen då Riksgälden byggde upp en position på 50 miljarder kronor. Mandatet för positioner i kronans växelkurs höjdes då kraftigt från 15 till 50 miljarder kronor. När positionen avvecklades gav den en vinst på cirka 8 miljarder kronor.

Det finns således stora potentiella vinster men grundtipset är ändå att Riksgälden går försiktigt fram när riktlinjerna för statsskuldens förvaltning uppdateras. Riksbanken ska, enligt budgetlagen, yttra sig över Riksgäldens förslag till riktlinjer. Förra hösten ansåg Riksbanken att förslagen var förenliga med de krav som penningpolitiken ställer. Även om kronan försvagats sedan dess skulle en utökad position för starkare krona från Riksgälden gå på tvärs mot Riksbankens beslut att kunna intervenera på valutamarknaden för att förhindra en snabb förstärkning av kronan.

Tomas Pousette
Pousette Ekonomianalys AB