Torsdag13.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Makroekonomi

Vad ska Riksbanken göra?

Publicerad: 18 Augusti 2016, 13:00

Ställer man samma fråga till femtio ekonomer finns risken att man får femtio olika svar, eller i alla fall femtio olika nyanser av ett svar.


Ämnen i artikeln:

Stefan IngvesInflationRiksbanken

Texten är ett utdrag ur ett längre reportage om inflation, som i sin helhet finns att läsa i Fastighetsnytt nummer tre, 2016.

Ställer man samma fråga till femtio ekonomer finns risken att man får femtio olika svar, eller i alla fall femtio olika nyanser av ett svar. Att ekonomin är en social vetenskap är dess svaghet: man inte kan göra experiment i en kontrollerad miljö, och det finns inga otvetydiga och universella svar utan måste förlita sig på en ”trial and error”-metodik med potentiella katastrofala konsekvenser.

Det råder ingen tvekan om att Riksbankens penningpolitik inte har varit så effektiv som man har önskat men samtidigt är det svårt att se vad den kunde gjort annorlunda givet de omständigheter som råder i den globala ekonomin, något banken också måste förhålla sig till. Stefan Ingves och hans kollegor i direktionen har en tydlig uppgift i det ekonomisk-politiska systemet, man ska se till att pengarnas värde är stabilt över tid (att inflationen inte eskalerar bortom kontroll), att det finansiella systemet är robust och stabilt och man ska ge ekonomin små stötar för att stimulera eller kontraktera den när det bedöms vara passande. Att man ska ha ett inflationsmål är lagstiftat och Riksbankens direktion specificerade det målet långt innan nuvarande direktion tog över rodret. Inflationsbekämpningen har av den nuvarande direktionen bedömts som bankens primära uppgift men samtidigt har banken länge försökt varna för de ekonomiska risker hushållens skuldsättning skulle kunna innebära.

I en nylig utvärdering av Riksbankens arbete kom två mycket välrespekterade ekonomer, Mervyn King, tidigare professor i ekonomi vid London School of Economics och chef för Storbritanniens centralbank Bank of England, och Marvin Goodfriend, professor vid Carnegie Mellon University i USA, i stort sett fram till att Riksbanken gjort det man kunnat givet det ramverk man har att arbeta med. De två ekonomerna ställer sig förvisso tveksamma till den hökaktiga penningpolitik Riksbanken förde kring 2010 men i stort sett har man gett banken och dess ledning godkänt. Man har också pekat på det uppenbara, att penningpolitik på egen hand inte kan dra igång en hel ekonomi som går på sparlåga. Det krävs assistans från det finanspolitiska hållet, alltså regeringen, i form av stimulerande åtgärder. Givet det komplicerade parlamentariska läget samt den skärskådning dagens politiker lever vid i sin politiska gärning är det dock lättare sagt än gjort för regeringen att rycka in med åtskilliga miljarder för att stimulera ekonomin.

Ett nytt ramverk?
Att stuva om i det penningpolitiska ramverket är till syvende och sist Riksdagens uppgift, inte Riksbankens, och det vore inte heller trovärdigt om Riksdag och regering vid rådande omständigheter gick in och gjorde om. Det skulle sända signalen att regeringen inte litar på att Riksbanken kan utföra sin uppgift. Faktum är att i nuläget, givet den ekonomiska situationen och den väg Riksbanken har gett sig in på, finns det inte många alternativ till att helt enkelt rida ut vågen. Det är inte förrän läget har normaliserats som man bör börja laborera med det penningpolitiska ramverket och då bör man kunna förankra det i aktuell forskning trots den ekonomiska vetenskapens alla brister. Problemet är att den forskningen verkar vara relativt obefintlig.

Dagens situation påminner i mångt om mycket om den på 1930-talet. Då kunde existerande teori inte lösa problemet och det krävdes något av en teoretisk chockterapi i form av John Maynard Keynes banbrytande verk The General Theory of Employment, Interest and Money för att ge det en teoretisk grund att stå på. Idag har ännu inte fått fram någon ny Keynes och även om hans teorier ånyo växer sig allt starkare inom den akademiska världen är motståndet fortfarande stort.

Sverrir Thór

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.