Torsdag06.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Makroekonomi

Urstark svensk utveckling

Publicerad: 5 Mars 2013, 13:26

Peter Malmqvist

Den svenska tillväxten utklassar snittet av våra viktigaste handelspartners, vilket även gäller sysselsättningen. Så varför jublar vi inte?


Ämnen i artikeln:

Peter Malmqvist

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 6, 2012

Den svenska tillväxten utklassar snittet av våra viktigaste handelspartners, vilket även gäller sysselsättningen. Så varför jublar vi inte?

Förmodligen beror det på mörkret eller möjligen kylan, men vår svenska oförmåga att glädjas över framgångar verkar inskriven i grundlagen. ”Att inte ta ut segern i förskott” kunde lika gärna pryda de svenska mynten, som någon av de senaste decenniernas kungaslogans. Det senaste två åren är inget undantag. Rapporteringen förmedlar lågkonjunktur, fallande tillväxt och sviktande sysselsättning. Någon ljusning är inte i sikte.

Antagligen har jag fel statistik, för den jag tittar på är bra, inte minst när jag jämför med omvärlden. Ta exempelvis den vanligaste av alla tillväxtparametrar – BNP-tillväxten. Visst har den gått ner det senast året, men i förhållande till våra viktigaste konkurrentländer är utvecklingen lysande. Sedan 2004 har svensk BNP ökat med sammanlagt 21 procent, vilket är mer än dubbelt så bra som snittet för våra konkurrentländer. Räknar jag från botten av finanskrisen 2009 är vår uppgång 13 procent, med Tyskland som tvåa på 9 procent och genomsnittet för våra konkurrenter ligger på en tredjedel av den svenska nivån.

Jämförelsen med konkurrentländer baseras på handelsstatistik. Det är summan av export och import som ligger till grund. Tyskland är störst med 22 procent av totalen, med Norge som god tvåa på 15 procent och Danmark trea med 12. Därefter följer Finland, Polen, Frankrike och USA på 8-9 procent, medan Storbritannien, Italien, Spanien och Japan ligger på mellan 3-6 procent.

Även när det gäller sysselsättning ligger Sverige i tillväxtligans topp. Sedan 2004 har den ökat med sammanlagt 8 procent, medan genomsnittet för våra viktigaste handelspartners är 3,3 procent. Bara ett land har spöat Sverige och det är oljeshejkerna i Norge. Där är uppgången hela 14 procent, medan Tyskland ligger trea med 7 procent.

Sverige kan naturligtvis ha eldat på en ekonomi kortsiktigt, vilket framförallt spanjorerna gjorde 2004-2008. Då hade Spanien den överlägset starkast tillväxten av samtliga handelspartners, men också överlägset högst inflation. Det är varningstecken nummer ett, men det gäller inte för Sverige, tvärtom. Räknat från 2004 har våra konsumentpriser ökat med 16 procent, mot snittet för våra konkurrentländer på 20. Skillnaden är ungefär densamma om mätningen görs från 2009.

Lägg till att överskottet i våra samlade utrikesaffärer, alltså inklusive kapitaltransaktioner, är näst starkast av samtliga jämförelseländer, slaget bara av de norska oljeshejkerna, samt att svenska statens budgetunderskott kniper en delad andraplats tillsammans med Tyskland (också här med norrmännen i topp), så blir faktiskt den svenska statistiken lysande.

Det verkar dock bara var en parameter som får svenskars mungipor att glida upp – räntesänkningar. När Riksbanken kallar till presskonferens, då tystnar Sverige. Och när räntorna sänks, då jublar svensken. Därför är det inte konstigt att kravet på lägre räntor skallar så fort missmodet ökar.

Möjligen skall vi besinna oss här, för britterna är nämligen ett varnande exempel. De har haft Europas absolut lägst styrräntor efter Lehmankraschen 2008. Dessutom har de aktivt pressat ner även de långa statsräntorna, precis som förebilden USA. Trots det är den brittiska tillväxten under snittet för vår jämförelsegrupp och på mindre än en fjärdedel av den svenska. Den enda gren britterna vinner är inflationsloppet. Med 15 procents samlade prisökningar sedan 2009, ligger de på dubbla genomsnittet för vår jämförelsegrupp och hela tre gånger högre än Sverige.

Kanske är det dags för svensken att titta sig i morgonspegeln och helt enkelt acceptera – ”för sjutton, jag gör ju ett riktigt bra jobb”.

Peter Malmqvist
Fristående finansanalytiker

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 6, 2012

Ämnen i artikeln:

Peter Malmqvist

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.