Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Makroekonomi

Riksbankens ränteprognos är för hög

Publicerad: 12 april 2013, 10:22

Tomas Pousette

Tomas Pousette, tidigare chefekonom på SBAB, skriver om räntor och ekonomi för Fastighetsnytt.


Ämnen i artikeln:

Tomas Pousette

Oförändrad reporänta på 1 procent är grundtipset när Riksbanken meddelar sitt räntebeslut den 17 april. Då blir det mer spännande att se vad som händer med Riksbankens prognos av reporäntan för den kommande treårsperioden. Sedan reporäntan höjdes till 2 procent i juli 2011 har det hållits tio räntemöten och ränteprognosen har justerats ner vid nio av dessa. Även vid räntemötet i februari sänktes prognosen för reporäntan, om än marginellt. Prognosen i februari var att reporäntan börjar höjas första kvartalet nästa år och att den når 2 procent i början av 2015 och 2,7 procent i början av 2016.

Är det nu dags för Riksbanken att för första gången på snart två år justera upp ränteprognosen? Även om riskerna för större bakslag i den internationella och svenska konjunkturen minskat, så talar det mesta för att reporäntan kommer att behöva vara låg under lång tid framöver. Någon uppjustering av ränteprognosen är inte nödvändig, utan tvärtom framstår den räntehöjning som Riksbanken räknar med första kvartalet nästa år som alltför tidig.

Skälet till att höjningarna av reporäntan kommer att dröja är enkelt; det finns helt enkelt inget inflationstryck i den svenska ekonomin.

- Internationellt är prisökningarna låga och importpriserna hålls dessutom tillbaka av den starka svenska kronan. I februari var priserna på importerade konsumtionsvaror i producentledet 2 procent lägre än i februari förra året. När dessa varor kommer in i konsumentledet trycker det ner konsumentprisindex.
- Löneavtalen som nyligen slutits ger inte heller någon anledning till oro för inflationen. Industriavtalets riktmärke på 6,8 procent på tre år innebär troligen att lönekostnaderna (avtal och löneglidning) stiger med cirka 3 procent per år. Med normala effektiviseringar i företagen, så kommer kostnadsökningarna från lönesidan inte att hota inflationsmålet på 2 procent.

Men Riksbanken tittar ju också på hushållens skuldsättning. Kan inte en ökad aptit på lån få Riksbanken att agera tidigt med räntevapnet? Hushållens efterfrågan på lån har dämpats och ökar nu i ungefär samma takt som inkomsterna. Hushållens skulder i förhållande till inkomsten är höga men har således stabiliserats. Facit för Riksbanken är dessutom att inflationen mestadels varit lägre än inflationsmålet. Att då hålla reporäntan högre än vad som motiveras från inflationssynpunkt riskerar att minska förtroendet för inflationsmålet.

Hög arbetslöshet och låg inflation talar för att reporäntan kommer att behöva vara låg under lång tid. Botten för reporäntan är nog nådd i den här konjunkturcykeln men en nedjustering av Riksbankens ränteprognos lär komma förr eller senare.

Tomas Pousette
Pousette Ekonomianalys AB

Ämnen i artikeln:

Tomas Pousette

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News