Fredag27.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Makroekonomi

Riksbankens linje lett till högre skuldbörda

Publicerad: 1 Juli 2014, 11:53

Lars E O Svensson.

Foto: Mattias Fröjd.

Lars E O Svensson, tidigare vice riksbankschef, delar som bekant inte Riksbankens syn på hur penningpolitiken ska bedrivas. Fokus riktas för mycket mot hushållens skuldsättning vilket han anser ska vara en fråga för regeringen och Finansinspektionen.


Ämnen i artikeln:

Lars E O SvenssonRiksbanken

Lars E O Svensson, tidigare vice riksbankschef, delar som bekant inte Riksbankens syn på hur penningpolitiken ska bedrivas. Fokus riktas för mycket mot hushållens skuldsättning vilket han anser ska vara en fråga för regeringen och Finansinspektionen.
Penningpolitiken är inget bra medel att hantera skulder och eventuella problem med skulder, hävdar Lars E O Svensson, och menar att Riksbankens linje med högre ränta än om man bara tänkt på inflationen medfört för låg inflation, för hög arbetslöshet och paradoxalt nog en högre skuldbörda.

– Inflationen har varit långt under vad hushållen förväntat sig och det betyder att den reala skuldbördan i förhållande till prisnivå blivit högre än vad hushållen förväntat sig, säger Lars E O Svensson.

Lars E O Svensson tycker att det är ett stort misstag och fel inriktning på penningpolitiken att försöka påverka skuldsättningen. Det bästa för Riksbankens, menar han, är att hålla KPI målet på två procent. Mandatet enligt riksbankslagen handlar om prisstabilitet och dessutom, berättar EO Svensson, står det i förarbetena till lagen att Riksbanken ska stödja den allmänna ekonomiska politiken i syfte att uppnå hållbar tillväxt och hög sysselsättning.

– Så Riksbankens uppgift är också att stödja den allmänna ekonomiska politikens mål, och det viktigaste målet för både regering och opposition i den ekonomiska politiken är full sysselsättning. Så jag hävdar att Riksbanken, enligt förarbetena till riksbankslagen, har en uppgift att stödja detta utöver inflationsmålet. Man har inte till uppgift att avvika från dessa mål i syfte att påverka skuldsättningen, i synnerhet som styrräntan har väldigt liten effekt. Om något så gör för låg inflation att problemet med hög skuldsättning blir värre, säger Lars E O Svensson.

När det gäller den finansiella stabiliteten i normala tider, menar E O Svensson, så har regeringen klargjort att det är Finansinspektionen som har huvudansvaret i Sverige och även att de ska ha alla medel till sitt förfogande, inklusive den kontracykliska kapitalbufferten.
– Så Riksbanken har inga finansiella medel att påverka den finansiella stabiliteten i normala tider. Däremot har man i kristider tillgång till lending of last resort, det vill säga att erbjuda stöd till banker i kris.

På frågan om hur han ser på den höga skuldkvoten på 170 procent så tycker E O Svensson dock att måttet skuldkvot är för ensidigt och att det inte är ett bra mått på risk utan förordar Finansinspektionens bolånerapport där man har tillgång till individdata samt genomför stresstester på nya låntagare.

– Och deras slutsats är att betalningsförmågan är god och att motståndskraften mot störningar är god. Finansinspektionen bedömer att de åtgärder som genomförts räcker för tillfället, men man bevakar situationen och skulle det uppstå nya risker så kan man hantera dessa med de medel man har till förfogande, säger Lars E O Svensson.

I en jämförelse med 90-talskrisen menar E O Svensson att läget är klart stabilare i dag. Då fördes en för expansiv politik, marknaden blev överhettad samtidigt som långivningen var slarvig. E O Svensson menar att sparkvoten var ohållbart låg och konsumtionen var lånefinansierad. Läget i dag är en stram penningpolitik samt att hushållen aldrig tidigare sparat på det sätt som de gör i dag.

– Hushållen lever under, snarare än över sina tillgångar. Samtidigt är statsfinanserna i ett betydligt bättre skick vilket innebär att läget är mycket mer stabilt, hela systemet är mer robust. En sak som man är orolig för är att om huspriserna faller, slutar folk att konsumera? Men i och med utgångsläget med ett högt sparande så tror jag att det som händer är att man drar ner på sparandet snarare än på konsumtionen, säger Lars E O Svensson.

Mattias Fröjd

Ämnen i artikeln:

Lars E O SvenssonRiksbanken

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.