LISTA: Sex historiska kriser vi klarat oss ur

1. Tulpankraschen (1637): Löjliga lökpriser

1630-talets tulpanmani var den första stora varuspekulationen i historien. Under denna tid visade det sig att blommorna i fråga frodades lika bra i Nederländerna som ekonomin gjorde i landet. Fler och fler började odla tulpaner på sin mark men höll på lökarna och sålde dem i mindre volymer för att skapa en större efterfrågan. Detta trissade upp priserna samtidigt som de små volymerna gjorde det möjligt även för mindre bemedlade att handla med den dyrbara produkten.

Tulpanhysterin markerar också de första terminsaffärerna någonsin. Då tulpanlökarna bara kunde handlas med mellan juni och oktober började man handla även med framtida skördar. 

Läs även: Fastighetsbranschens toppar och dalar i 25 år 

Den 3 februari 1637 började köpare plötsligt vägra de astronomiskt höga priserna, vilket ledde till säljpanik i hela landet. Skuldtvisterna som många spekulanter hamnade i ledde senare Nederländerna till en ekonomisk depression.

2. Den stora depressionen 1929-1937: Svarta torsdagen bidrog till krigsutbrottet

När Wall Street kraschade den svarta torsdagen den 24 oktober 1929 skickades USA, och strax även resten av världen, in i en förödande lågkonjunktur. Börskraschen hade föregåtts av ett kraftigt rally, som lockat miljontals människor in i aktiehandeln, i många fall finansierat av högräntelån. När kurserna åkte ner i källaren blev konsekvensen konkurser och massarbetslöshet.

Krisen spred sig även till Sverige i form av arbetslöshet inom exportsektorer som gruv- och skogsindustrin, som fick stävjas med nödhjälpsarbeten.

Upptakten till andra världskriget kan lätt härledas till lågkonjunkturen, då den ledde Tyskland in i både ekonomisk kris och politisk turbulens. Samtidigt blev upprustningen inför det annalkande kriget det som satte punkt för lågkonjunkturen i bland annat USA och Storbritannien, då människor sattes i jobb för att försörja krigsmaskineriet.

3. Det förlorade 1970-talet: Energikriser i en oljeberoende värld

Disco, Vietnamkriget och energi­kriser. Ska man sammanfatta 1970-talet i tre ord så hamnar dessa högt på listan. Ekonomiskt präglades decenniet starkt av oljekriserna 1973 och 1979 då två händelser i det instabila Mellanöstern (Yom Kippur-kriget 1973 och revolutionen i Iran 1979) ledde till kraftigt reducerat utbud på olja och följaktligen höjda priser. Dock var oljemarknaden redan ansträngd, då USA:s oljeproduktion hade peakat i slutet av 60-talet.

Oljekriserna ledde till stagnerad global tillväxt men i förlängningen även till att alternativa energikällor började utforskas.

4. Finans- och fastighetskrisen 1990-1994: Fastighetsbranschen i ruiner

90-talskrisen, initierad av en cocktail av avskaffade kreditmarknadsregler, valutaspekulation, skattesänkningar och mycket mer, markerade den största och längsta nedgången i svensk ekonomi sedan andra världskriget. Marken skakade för bankerna och värdet på kommersiella fastigheter i Stockholm sjönk med upp till 80 procent, men ingen annan del av samhället lämnades heller omärkt. När vi kom ut på andra sidan var en uppsjö fastighetsbolag borta, men detta blev också starten för många av branschens nuvarande jättar.

Läs även: ”Så skiljer sig coronakrisen från 90-talskraschen”

5. Finanskrisen och ”The Great Recession”: Lehman-kraschen präglade hela 2010-talet

Efter att IT-bubblan sprack vid millennieskiftet och terrorist­attackerna i USA den 11 september 2001 trycktes styrräntor i USA och världen över ner kraftigt. Ett enormt risktagande uppmuntrades, framför allt i banksystemet, och tack vare sofistikerade finansiella produkter kunde den finansiella risken döljas. Men sommaren 2007 började allt fler ana ugglor i mossen kring den amerikanska bostadsmarknaden. Banker föll på löpande band, och när investeringsbanken Lehman Brothers kraschade i september 2008 spred sig krisen globalt.

Foto: Louis Lanzano

Finanskrisen och den efterföljande globala recessionen var den värsta sedan Den stora depressionen, och dess konsekvenser har präglat hela 2010-talet.

6. Coronakrisen

Covid-19 började spridas i den kinesiska staden Wuhan i december 2019, och spred sig sedan snabbt vidare runt om hela världen – så småningom fanns viruset på alla kontinenter. Den 11 mars 2020 deklarerade WHO spridningen av Covid-19 som en pandemi.

Den officiella dödssiffran den 11 mars 2022 var mer än 6 miljoner dödsfall orsakade av covid-19.

I takt med spridningen gick många städer och länder in i så kallade lock-downs. och pandemin ledde till stora konsekvenser för världsekonomin. Den 28 februari 2020 inträffade den enskilt största nedgången på de globala börserna sedan finanskrisen 2008.

Den 5 maj 2023 deklarerade WHO att covid-19 inte längre utgör ett globalt hälsonödläge.

Läs mer: Efter corona – två nya faktorer ritar om bostadsmarknaden