Tisdag26.05.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Makroekonomi

LISTA: Branschens största utmaningar 2020

LISTA: Branschens största utmaningar 2020

Det råder ingen brist på jobb för fastighetsbranschen. Vi har listat de sju viktigaste utmaningarna och frågat experterna om hur de ska lösas.

Publicerad: 9 Mars 2020, 10:16

Ämnen i artikeln:

SKRRobert BoijeAnnika WallenskogFastighetsägarnaGreta ThunbergTomas ErnhagenRiksbyggenHagastadenRikard SilverfurChristoffer BörjessonSBABKlas EklundJärvastadenMannheimer SwartlingStefan IngvesBoverketFormas

Innehåll

Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 1 som utkom i februari.

1. Klimat

Greta och klimatfrågan har diskuterats flitigt det senaste året, men fastighetsbranschen flyger fortfarande under radarn. Flyg, tåg och andra transporter diskuteras mer än fastigheter.

– Detta trots att energisektorn, däribland elektricitet och uppvärmning av fastigheter, står för en fjärdedel av de globala koldioxidutsläppen, säger Erik Elvingsson Hedén, vd på SB Insight, som arbetar med hållbart varumärkesbyggande. 

Fastighetsbranschen utgör enligt honom ett mycket större problem än vad det ser ut som i dag. 

– Branschen behöver se över vilka ener­gislag som används och hur fastigheter, både befintliga och nya, kan göras mer energieffektiva.

I Sverige står bygg- och fas­tighetsbranschen för 21 procent av Sveriges totala årliga utsläpp av växthusgaser och närmare 40 procent av den totala energiförbrukningen, enligt Boverket. 

– Det vore även bra om fas­tighetsbranschen tydligare offentliggjorde sin ståndpunkt om kärnkraft och andra klimatfrågor.

Målet är att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion år 2040, samt minskade utsläpp från industri-, bostads- och transportsektorn, enligt regeringen. Elvingsson Hedén ser Agenda 2030 som en viktig pusselbit i det arbetet.

– 2020 är ”the decade of delivery” när det gäller de globala hållbarhetsmålen. Vi har inte råd att prata om framtidsvisioner längre, det krävs konkreta åtgärder här och nu.

”Det finns lösningar”

Rikard Silverfur, hållbarhetschef på Fastighetsägarna, försäkrar att det redan pågår satsningar på exempelvis energismarta fastigheter och klimatvänlig uppvärmning av byggnader. 

– Fastighetsbranschen genomgår just nu en större identitetsförflyttning, från att ha varit kund till att bli en viktig beståndsdel i hela energisystemet.

Branschorganisationen utvecklar som bäst en digital plattform för sina medlemmar, med handfasta råd för ett klimatsmartare arbete.  

Riksbyggen utsågs 2019 till Sveriges mest hållbara fastighetsbolag och så här säger Lina Öien, chef för hållbar utveckling. 

– Det finns lösningar. Men vi måste öka takten och bli bättre på att samverka med andra aktörer och använda ny teknik. 

Hon betonar också vikten av att räkna på byggnaders klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv och att ställa klimatkrav vid upphandling av byggentreprenader. 

2. Infrastruktur

Dagens missnöje med bostadsutbudet handlar inte bara om kvantitet, utan även om att det saknas ett varierat utbud. Var ska våra unga och äldre bo? 

Underskottet på samhällsfastigheter, så kallad social infrastruktur, växer. Den största andelen skolor, förskolor, äldreboenden, simhallar, sjukhus med mera byggdes i Sverige mellan 60- och 80-talet. När 90-talskrisen kom drog många kommuner och regioner ner på underhåll och renoveringar som en följd av besparingar, vilket lett till att många av fastigheterna nu är i behov av renovering eller ombyggnad. Det förklarar Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner (SKR).

– En ökad efterfrågan beror också på en väldigt snabb befolkningsökning, med allt fler barn och unga som behöver barnomsorg, förskolor och skolor.

Omkring 700 förskolor och 350 skolor finns med i kommunernas planer de kommande tre åren, enligt SKR.

– Vi ser även ett ökat behov av äldreboenden. En stor grupp som föddes efter andra världskriget kommer nämligen att passera 80-årsåldern om tio år.

Urbaniseringen, både inom och mellan kommuner, är det tredje skälet.

– Trycket och därmed kostnaderna från den ökande befolkningen är stort, samtidigt som gruppen i arbetsför ålder, som står för majoriteten av skatteintäkterna, ökar långsamt. 

Sektorns skatteintäkter påverkas även negativt av att konjunkturen mattas av, fortsätter hon. Ett sätt för att komma tillrätta med den svagare ekonomin är, enligt Wallenskog, att slå ihop skolor och strukturera om vården, till öppenvård. 

– En sådan omställning skapar behov av nybyggda eller helt andra typer av lokaler.

Jesper Hansson, chef för avdelningen för penningpolitik, och Riksbankschef Stefan Ingves.

Foto: TT

3. Konjunktur

Det mesta tyder på att den ekonomiska avmattningen fortsätter under 2020, men utan att orsaka någon större dramatik, enligt Tomas Ernhagen, chefsekonom på Fastighetsägarna Sverige till Fastighetsnytt alldeles i början av året.

– Det innebär att räntorna förblir låga. I brist på alternativ fortsätter därmed fastighetsmarknaden att locka till sig kapital, vilket vi ska vara glada för. 

Behoven är nämligen stora, inte minst på bostadssidan. 

Läs även: Så påverkas fastighetsbranschen av coronakrisen 

Klas Eklund, seniorekonom vid Mannheimer Swartling, tror att konjunkturhoten kommer att öka. Inte minst då pågående handelskrig och Brexit har fått sällskap av coronautbrottet, vars långsiktiga effekter i dagsläget är svåra att överblicka. 

– Det är uppenbart att världsekonomi kommer att gå sämre i år, men vi vet inte hur mycket sämre, eller hur lång tid återhämtningen tar. 

Hylte i Halland är en av de kommuner i Sverige där andelen utrikesfödda ökat mest de senaste tio åren.

Foto: TT

4. Budget

Många av landets kommuner upplever att staten har slussat över hela ansvaret för bostadsbristen på dem. Men Jan-Ove Östbrink, bostadspolitisk expert på Sveriges kommuner och regioner (SKR), tycker att det ytterst märkligt med tanke på att staten bär det yttersta ansvaret även för bostadsförsörjningen. 

– Vi vill se en betydligt mer aktiv stat och statlig bostadspolitik som tar ett helhetsgrepp igen. Staten och kommunerna behöver skaka hand.

Läs även: Ny rapport: Minimodell för social housing kan bekämpa hemlösheten 

SKR kan inte på egen hand lösa den strukturella hemlösheten, som har ökat kraftigt de senaste åren, fortsätter han.

– Kostnaderna har skenat ute i kommunerna, som lägger mycket krut på bostadssociala frågor och den sekundära bostadsmarknaden. Många kommuner har svårt att klara av utgifterna och tvingas dra åt svångremmen.

SKR har också länge flaggat för att bostäderna inte kommer att räcka till, vilket blir ett faktum i år, flaggar Östbrink.  

– Gensvaret har trots det varit väldigt svagt. Staten har abdikerat och duckar, trots att arbete, boende och utbildning ses som välfärdssamhällets tre grundstenar. 

Jan-Ove Östbrink hoppas att trösklarna in på bostadsmarknaden sänks med hjälp av bostadsbidrag, tillägg, subventionerat bosparande, startlån och ökad rörlighet. Samt att dagens systemfel, som bara staten kan korrigera med hjälp av lagstiftning och finansiering, arbetas bort. 

Roboten Pepper jobbar några timmar varje dag på Christchurch Airport i Nya Zeeland.

Foto: TT

5. Digitalisering

Externa flöden in och ut ur hemmet gör att fastighetsägare och leverantörer behöver samarbeta mer för att kunna erbjuda nya tjänster tillsammans, som streaming, paketleveranser, barnpassning, läkarservice, matkassar, städning, installationsservice, träning och annat. 

En utveckling som kräver fastighetsbolagens uppmärksamhet. 

– De måste inta en mer aktiv och väldefinierad roll framöver för att inte riskera att bli det femte hjulet, säger Christoffer Börjesson, digitalchef på Fastighetsägarna Stockholm.

Bolaget släppte i höst en Hometail-rapport som visar att 87 procent av totalt 985 tillfrågade personer i Stockholm använder digitala tjänster i hemmet, samt att de flesta uppskattar rabatter och flexibla lösningar.  

– Fastighetsbolagen behöver därför förhandla fram så bra avtal som möjligt för sina boende. 

Helst med leverantörer och tjänster som redan är populära. 

– Allt färre tittar exempelvis på tv och då är frågan om streaming borde ingå i hyran i stället. Städning, leverans, montering och installationshjälp är andra tjänster som lär öka med tiden. 

Det kräver dock effektivare leveranser, då leveranser till dörren har blivit en riktig miljöbov, fortsätter Christoffer Börjesson.

– Vi måste tänka om. Problemet är att dagens paketboxar och digitala lås inte kan användas av tillräckligt många, vilket försvårar leveranserna. 

Det behövs fler upphämtningsställen, helst cirka 100–200 meter från hemmet. 

– Antingen vid avfallshanteringen eller någon annanstans i närheten. Det behövs även fler delade transporter och postboxar som alla kan köra till.

Självkörande buss i norra Stockholm.

Foto: Nobina

6. Innovation

Under 2020 kommer riksdagen och regeringen fatta beslut om vilka forskningssatsningar som ska göras de kommande fyra åren. För att få medel måste samhällsbyggnadssektorn därför nu räcka upp handen, säger Anita Aspegren, vd på IQ Samhällsbyggnad.

– Det behövs för att branschen ska få en långsiktigt bra och djup kunskapsuppbyggnad.

Samt testbäddar inom digitalisering, cirkulär ekonomi, resurseffektivitet och affärsutveckling.                                                

– De affärsmodeller vi har i dag behöver bli mer konkurrenskraftiga, samt uppfylla alla dimensioner i Agenda 2030.

Läs även: Ny studie: Digitalisering kräver en snabb omställning 

Hanna Ridefelt, forsknings­sekreterare på Formas, tycker också att forskningspropositionen blir viktig under 2020. Inte minst för Formas, som har en viktig roll som forsknings- och innovations­finansiär. 

– Vi vill bland annat ha ett särskilt uppdrag inom social bostadspolitik, där vi kan fördela medel till projekt som handlar om exempelvis juridik och fastighetsekonomi.

Petra Bosch, biträdande professor på Chalmers, påpekar i sin tur att globaliseringen ställer ökade krav på kunskap och resurser inom samhällsbyggnadsbranschen. 

– Globaliseringen ger ett ökat transportbehov genom att tillverkning sker allt mer specialiserat i större enheter, med en försörjning på en större marknad.

I samband med detta lär även fler internationella aktörer lockas till den svenska marknaden, vilket kan bidra till fler nya innovativa metoder, enligt Bosch.

– Internationella parter behöver förstås samtidigt förstå och följa svenska regler och rutiner. 

Ikano hyr ut sina bostadsrätter på korttidskontrakt i Hagastaden i väntan på att marknaden ska stabiliseras.

Foto: TT

7. Bostadsbrist

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, listar vad han ser som årets största utmaningar inom svensk politik:

– Strukturpolitiskt är de stora problemen gängkriminaliteten, skjutningarna och sprängningarna, säger han.

Vid sidan av kortsiktiga polisiära åtgärder behöver frågan beröras i ett mer långsiktigt perspektiv där integration, segregation och socioekonomiska utmaningar belyses ordentligt, enligt Boije.

– Dessa frågor är centrala när det gäller olika syn mellan partierna i januari­överenskommelsen och övriga partier. Något som prövas även av att energiöverenskommelsen har börjat krackelera. 

Läs även: Stockholm planerar för 1 400 nya bostäder i Järva 

Han menar att det inte finns någon tid för politisk oenighet med tanke på att landets befolkning väntas öka med en miljon invånare fram till 2030.

– Det är olyckligt att bostadspolitiska lösningar lyser med sin frånvaro när flera grupper, bland annat unga, har väldigt svårt att ta sig in på bostadsmarknaden.

Teresa Ahola

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.