Fredag03.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Makroekonomi

Klyftorna ökar

Publicerad: 14 Maj 2013, 07:38

Skillnaden mellan hushåll med låga och höga inkomster ökar efter att ha krympt några år.


Ämnen i artikeln:

Swedbank

För andra året i rad anser fler hushåll att privatekonomin blivit bättre än sämre, detta enligt  Hushållsbarometer från Institutet för Privatekonomi hos Swedbank. Men skillnaden mellan hushåll med låga och höga inkomster ökar efter att ha krympt några år. Dessutom finns tecken på att de successiva förbättringarna för de mest ekonomiskt utsatta nu stannat av.

Hushållsindex visar hur hushållen upplevt den egna ekonomin de senaste sex månaderna. Årets index hamnar på 50,8 jämfört med 50,9 förra året. Index över 50 innebär att fler tycker att den egna ekonomin har blivit bättre än sämre.

– Trots att inga avgörande politiska åtgärder har införts i år har svenskarnas privatekonomi kunnat stå emot en svag konjunktur. Positivt för många hushåll är låga prisökningar, lägre räntenivå samt uppräknade pensioner och löner, säger Erika Pahne, ekonom på Institutet för Privatekonomi.

Pensionärerna är ändå, tillsammans med ensamstående med barn, de hushållstyper som fortfarande har lägst index. Hushållsbarometern visar också att skillnaden i index mellan låginkomsttagare och hushåll med högre inkomster ökar för andra året i rad efter att tidigare ha krympt i några år.

– Klyftorna mellan ekonomiskt starka och svaga grupper ökar. En förklaring kan vara att både högre lön och sjunkande räntenivåer har störst positiv effekt på redan ekonomiskt starka hushåll, säger Erika Pahne.

Arbete påverkar allt fler hushålls privatekonomi positivt som negativt
Enligt hushållen själva är löneökningar även i år den anledning som flest anser ha lett till en bättre hushållsekonomi. Lägre låneräntor är en annan viktig förklaring. Mer än dubbelt så många anger det som orsak jämfört med förra året. Att arbeta mer är en annan vanlig förklaring bakom en upplevd bättre privatekonomi – en orsak som dessutom trendmässigt ökat sedan 2009. Men arbetssituationen påverkar även privatekonomin negativt. Jämfört med för två år sedan är det idag mer än tre gånger så vanligt att man anger minskad arbetstid som förklaring till sämre ekonomi.

– Att hushållen i större utsträckning arbetar mer speglar sannolikt en successiv beteendeförändring där allt fler strävar efter att komma i arbete. Sysselsättningsgraden har stigit, men inte tillräckligt för att alla som söker sig till arbetsmarknaden kan få jobb. Framförallt anger unga vuxna mindre tid i arbete som orsak till att deras ekonomi blivit sämre i år, säger Erika Pahne.

Allt färre i ekonomisk utsatthet men den positiva trenden kan nu vara bruten
Andelen ekonomiskt utsatta hushåll har trendmässigt minskat den senaste tioårsperioden. 2004 hade mer än var tionde hushåll svårt att få pengarna att räcka varje månad. Förra året hade den andelen halverats till 6 procent. Årets resultat visar på en marginell ökning. Även gruppen som tvingats dra ner på vardagsmat eller nödvändiga skor och kläder har minskat den senaste tioårsperioden. Årets barometer visar ändå på en viss ökning. Tillsammans indikerar det att den positiva trenden med allt färre ekonomisk utsatta hushåll kan vara bruten.

Hushållsbarometern har genomförts av TNS Sifo på uppdrag av Institutet för Privatekonomi hos Swedbank.
Läs rapporten i sin helhet.

Redaktionen

Källa: Pressmeddelande Swedbank

Ämnen i artikeln:

Swedbank

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.