Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Makroekonomi

Inflationsmålet inte förlegat

Publicerad: 20 september 2015, 17:07

Martin Flodén.

Foto: Sigurdur J. Olafsson.

Minusränta må vara ett tecken på att inte allting står rätt till i en ekonomi men trots det kan vi liksom vice riksbankschefen Martin Flodén i sitt inledningsanförande på Business Arena Stockholms andra dag konstatera att det ändå gör ganska bra för Sverige i ekonomiskt hänseende.


Ämnen i artikeln:

Business ArenaMartin FlodénRiksbanken

Minusränta må vara ett tecken på att inte allting står rätt till i en ekonomi men trots det kan vi liksom vice riksbankschefen Martin Flodén i sitt inledningsanförande på Business Arena Stockholms andra dag konstatera att det ändå gör ganska bra för Sverige i ekonomiskt hänseende. Tillväxten är stabil och arbetsmarknaden rör sig i rätt riktning och då ekonomin är på väg från ett svagt konjunkturläge så finns det ingen större överhettningsrisk, än så länge.

Det är därför kanske ganska normalt att man ställer sig frågan varför Sverige behöver en minusränta och enligt vice riksbankschefen finns det ett par anledningar till det. Det är inte så att Riksbankens ledningen har blivit galen och spänner den räntebågen till sitt yttersta maximum bara för skojs skull. Som Martin Flodén påpekar så ligger förklaringen dels i att ingen människa är en ö och det är inte Riksbanken heller. Inte heller den svenska ekonomin för den delen och Riksbanken måste helt enkelt förhålla sig till det som sker i övriga världen. Både vad gäller sin penningpolitik, då ränteobalanser kan vara livsfarliga för ekonomier, och vad gäller inflationsmål. Sverige är en liten öppen ekonomi och som sådan väldigt starkt beroende av sin exportindustri och det som sker i världen runt om kring oss. Det gäller synnerligen eurozonen och Riksbanken kan inte ignorera den penningpolitik som drivs av ECB.

Det som oroar Riksbanken är inte det faktum att inflationen för närvarande ligger kring noll utan det faktum att det har inte funnits något inflationstryck i ekonomin på snart fyra år. Man är dock hoppfull om att det börjar te sig och klamrar sig fast vid den lilla glänta som skymtas i form av en KPIFxe-inflation på 1,5 procent. KPIFxe står för övrigt för konsumentprisindex rensat för ränte- och energikostnader.

Senaste decenniet har den diskussion uppkommit runt om i världen, Sverige är inget undantag, huruvida inflationsmål är förlegade och KPI en förlegad måttstock. Inte om man ska tro Martin Flodén, som har den relevanta bakgrunden att vara en forskare inom ämnet nationalekonomi. Han påpekar att penningpolitik är den faktor som påverkar inflation mest och att det framförallt handlar om förväntningar. I USA och Storbritannien har man exempelvis drivit en liknande penningpolitik som i Sverige. Där har man haft en relativt stabil inflation och inte påverkats till någon större grad av digitaliseringen.

Riksbanken kämpar mot starka internationella krafter men de penningpolitiska åtgärderna har haft en tydlig effekt på både bankernas räntor och på växelkursen. Företagen väntar sig i allt större utsträckning högre priser, konstaterar han.

Att sänka inflationsmålet är ingen lösning, förutom de uppenbara trovärdighetseffekterna skulle det endast leda till att man behöver sänka räntan ytterligare, poängterar Martin Flodén till slut.

Sverrir Thór

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.