Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Makroekonomi

IMF reviderar ned global BNP-prognos

Publicerad: 26 juli 2022, 14:48

IMF-chefen Kristalina Georgieva.

Foto: Jose Luis Magana/TT

Internationella valutafonden, IMF, gör en ny nedrevidering av sin globala BNP-prognos, efter att en rad nya chocker drabbat världsekonomin i form av inflation, räntehöjningar, en oväntat kraftig nedgång i Kina till följd av nya nedstängningar och ytterligare effekter av Ukraina-kriget.


Ämnen i artikeln:

Kriget i Ukraina

IMF räknar nu med att den globala ekonomin växer 3,2 procent i år och 2,9 procent 2023. Jämfört med föregående prognos i april är det en nedjustering med 0,4 procentenheter för 2022 och 0,7 procentenheter för 2023.

Under 2021 steg global med 6,1 procent, efter -3,1 procent 2020.

”En begynnande återhämtning 2021 har följts av en allt dystrare utveckling 2022 när risker började förverkligas”, skriver IMF som bedömer att global BNP sjönk under det andra kvartalet i år, den första nedgången sedan pandemiåret 2020.

De konstaterar att tidigare utpekade risker nu materialiserats en efter en. Inflationen har fortsatt att överraska på uppsidan, vilket lett till än oväntat kraftfulla räntehöjningar, som stramar åt ekonomierna.

Inflationsuppgången handlar delvis om högre livsmedels- och energipriser, utbudsproblem och ombalansering mot en ökad tjänstekonsumtion igen, men även den underliggande inflationen har ökat, konstaterar IMF. Detta i sin tur återspeglar att kostnadstrycket fortplantar sig genom värdekedjor och strama arbetsmarknader, särskilt i utvecklade länder.

Inflationen globalt väntas stiga till 8,3 procent i år innan den dämpas till 5,7 procent 2023. För båda åren handlar det om en upprevidering med närmare 1 procentenhet jämfört med föregående prognos i april.

Det fortsatta kriget i Ukraina har, förutom det stora mänskliga lidandet, drabbat framför allt Europa i form av högre energipriser och att industrin tyngs av utbudsstörningar och ökade kostnader.

Bakom nedrevideringen av den globala BNP-prognosen döljer sig bland annat att prognoserna för USA och Kina justerats ned. I USA inleddes året svagt, med sjunkande BNP, och den höga inflationen leder nu till en svagare privatkonsumtion och stramare penningpolitik. BNP-prognosen för i år sänks med 1,4 procentenheter, till +2,3 procent, och prognosen för 2023 sänks 1,3 procentenheter, till +1,0 procent.

För Kinas del har IMF justerat ned årets BNP-prognos med 1,1 procentenheter, till +3,3 procent, till följd av nya nedstängningar samt en förvärrad kris i landets fastighetssektor. Detta får också globala återverkningar i form av leveransproblem och minskad efterfrågan på import till Kina.

Även för euroområdets del har prognosen justerats ned, men med mer blygsamma 0,2 procentenheter, till +2,6 procent i år. Nedjusteringen är dock större 2023, -1,1 procentenheter. Här handlar det framför allt om effekter av kriget i Ukraina samt en stramare penningpolitik.

”Riskerna mot prognosen lutar överväldigande på nedsidan”, skriver IMF och radar upp en rad risker, som ett ryskt gasstopp, en inflation som biter sig fast och visar sig oväntat svår att få ned samt och nya covid-utbrott och nedstängningar i Kina.

Med tanke på alla risker och osäkerheter lägger IMF extra vikt vid ett tänkbart alternativscenario där dessa risker materialiseras. Då kommer den globala BNP-tillväxten dämpas till 2,6 procent i år och 2,0 procent 2023, vilket skulle vara ovanligt lågt historiskt. Endast vid fem tillfällen sedan 1970 har global tillväxt varit lägre än 2 procent.

Den allra viktigaste policyprioriteringen nu blir enligt IMF att få inflationen under kontroll – vilket kommer att kosta på i form av lägre tillväxt och högre arbetslöshet.

”En stramare penningpolitik kommer oundvikligen att medföra realekonomiska kostnader, men att dröja kommer bara att förvärra dem”, skriver de.

Det finns få belägg för att kostnaderna blir lägre om man går mer försiktigt fram, påpekar IMF, som vill se att centralbanker nu snabbt får ned inflationen innan inflationsförväntningarna avförankras. Annars kommer det bara att krävas än mer drastiska åtgärder framöver.

IMF tillägger att riktade finanspolitiska stöd kan mildra effekterna för de mest utsatta grupperna, men att sådana åtgärder måste motverkas av höjda skatter och/eller lägre utgifter för att den ekonomiska politiken sammantaget ska bidra till lägre inflation. Även strukturreformer och utbudspolitik har en roll att spela, men kan knappast påverka inflationen snabbt.

IMF tillägger också att stramare penningpolitik kommer att påverka finansiell stabilitet, vilket bland gör makrotillsyn än viktigare, liksom regelverk för skuldnedskrivning. Samtidigt måste det globala vaccinationsarbetet snabbas på, liksom klimatomställningen.

 

Nyhetsbyrån Direkt

redaktionen@fastighetsnytt.se

Ämnen i artikeln:

Kriget i Ukraina

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.