Försiktig Riksbank med kommunikationsproblem

Riksbanken anser att möjligheten att nå inflationsmålet fortfarande är osäker och behåller därför den expansiva penningpolitiken. Samtidigt sänker Riksbanken bedömningen av reporäntan på lång sikt. Det var huvudbudskapen vid Riksbankens senaste penningpolitiska möte.

Reporäntan hålls oförändrad på -0,5 procent och räntebanan lämnas också oförändrad. De experter som räknat med att räntebanan skulle höjas något för att indikera att sannolikheten för en ytterligare räntesänkning minskat hade således fel. Istället kan man notera att takten i höjningen av reporäntan som ligger i räntebanan fortsätter att vara mycket långsam även under andra kvartalet 2020; det ytterligare kvartal som nu lagts till prognosen. Med en reporänta på 0,5 procent om tre år är det verkligen en försiktig normalisering som är Riksbankens huvudscenario.

En nyhet i den penningpolitiska rapporten var att bedömningen av reporäntan på lång sikt, det vill säga 5-10 år, sänks från 3,5–4,5 procent till 2,5–4,0 procent. Det är inte ofta som Riksbanken ändrar sin syn på reporäntan på lång sikt; senast det hände var 2010 och dessförinnan 2006. Förändringen påverkar inte direkt prognosen för reporäntan men däremot har Riksbanken sänkt prognosen för den tioåriga statsobligationsräntan under de närmaste åren. Litar man på Riksbankens prognoser ser således både korta och långa räntor ut att vara låga under mycket lång tid framöver.

Det var en försiktig strategi som Riksbanken presenterade med endast marginella förändringar från den föregående prognosen från december. Riksbankschefen poängterade att även om inflationen rört sig uppåt så ”är vi inte hemma än” med att nå inflationsmålet på 2 procent. Det mest dramatiska från Riksbankens presskonferens var att Stefan Ingves mikrofon inte fungerade så bra under den inledande presentationen.

Tomas Pousette 
Pousette Ekonomianalys AB