Lördag04.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Makroekonomi

Finnkampen engagerar mer än reporäntan

Publicerad: 7 September 2017, 12:33

Tomas Pousette.

Vad är det som får Riksbanken att hålla fast vid sin bedömning att reporäntan endast kommer att höjas med 1 procentenhet under de närmaste tre åren?


Ämnen i artikeln:

Tomas PousetteStefan IngvesRiksbanken

Riksbanken var enig vid räntemötet om att penningpolitiken ska vara fortsatt expansiv. Reporäntan ligger kvar på -0,5 procent, prognosen för reporäntan är oförändrad och köpen av statsobligationer löper som planerat. Vad är det som får Riksbanken att hålla fast vid sin bedömning att reporäntan endast kommer att höjas med 1 procentenhet under de närmaste tre åren?

Ett viktigt skäl till Riksbankens hållning är de internationella förhållandena. Konjunkturen i omvärlden förbättras men den globala inflationen är dämpad. Förväntningarna på kommande räntehöjningar från den amerikanska och europeiska centralbanken har också sjunkit. Eftersom kronans utveckling är av stor betydelse för de svenska inflationsutsikterna, så begränsas Riksbankens manöverutrymme av vad de stora centralbankerna gör.

När inflationen under lång tid varit lägre än målet på 2 procent har Riksbanken också större överseende med om den tillfälligt överskrider målet. Den höga inflationen i juli påverkades också kraftigt av stora prisökningar på några få poster, vilket gör utfallet osäkert.

Ett tredje skäl för Riksbanken att gå försiktigt fram är att kostnadstrycket i den svenska ekonomin är lågt. Trots att flera indikatorer visar på ett högt kapacitetsutnyttjande, så är löneökningstakten låg. Det här kan givetvis ändras men än så länge ger det Riksbanken möjlighet att avvakta.

Det var en ovanligt avspänd och livlig riksbankschef som presenterade räntebeslutet, vilket gav välbehövlig fart åt presskonferensen där annars det mesta var sig likt från förra räntemötet i juli. Stefan Ingves blev särskilt engagerad när frågan om effekterna av flytten av Nordeas huvudkontor till Helsingfors kom på tal. Även om en lång utläggning mynnade ut i att det är för tidigt att dra några säkra slutsatser om hur den svenska finansiella stabiliteten påverkas, så märks tydligt att det här är frågor som Ingves brinner för. Intresset ger många möjligheter när riksbankschefen avgår vid årsskiftet men det vet väl alla chefsrekryterare redan.

Tomas Pousette
Pousette Ekonomianalys AB

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.