Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Makroekonomi

Europa behöver anamma Sveriges synsätt på banksystemet

Publicerad: 16 oktober 2014, 18:51

Simon Johnson

Fastighetsnytt har talat med den brittisk-amerikanske ekonomen Simon Johnson.


Ämnen i artikeln:

RiksbankenStefan Ingves

Europa har långt kvar innan man kan börja prata om en återhämtning från finanskrisen och först och främst handlar det om att kontinentens, framförallt eurozonens, finansiella sektor är för svag. Det anser den brittisk-amerikanske ekonomen Simon Johnson. I ett samtal med Fastighetsnytt passar han på och berömmer Sverige och riksbankschefen Stefan Ingves för hur man har hanterat banksektorn.

Simon Johnson är nationalekonom och expert på finansiella kriser som idag är verksam som professor i entreprenörskap vid väl ansedda Sloan School of Business vid MIT-universitet i USA. Han har ett förflutit som professor vid Duke University och som chefsekonom vid Internationella valutafonden, IMF. Han är en av världens bäst kända ekonomer och har bland annat gjort sig ett namn som en stark kritiker av bankvärldens incitamentstruktur. När Fastighetsnytt ringde upp honom förklarar han att i USA går man bättre tider till mötes.

– Det är en mycket långsam och smärtsam återhämtning, men den fortskrider dock. Jag är betydligt mer bekymrad för den finansiella sektorn i Europa. Det är det största molnet på horisonten just nu, säger Simon Johnson.

Han utvecklar sitt resonemang och säger att det stora problemet är de europeiska bankerna, bristen på eget kapital i bankerna och den europeiska attityden gentemot eget kapital. När det gäller det egna kapitalet i det finansiella systemet har den rådande bilden bland både finanssektorn och myndigheter i Europa varit att det inte krävs så mycket eget kapital för en väl fungerande banksektor.

– Det har utan tvekan varit ett mycket stort och dyrt misstag och det är ett stort bekymmer att så många myndighetstjänstemän håller fast vid det utdaterade synsättet. Det är det som oroar mig.

Minst 15 procents kapitaltäckning
Det råder enligt Simon Johnson inga tvivel om att det krävs mer eget kapital i det europeiska banksystemet men frågan är hur man ska åstadkomma det på mest effektivt sätt. Han hyllar det svenska synsättet på banktillsyn och regelverk för bankerna, de svenska bankerna har bland annat högre krav om primärkärnkapital än deras europeiska kollegor, och anser att det borde vara modellen för hur man arbetar i resten av Europa.

– Jag tror att det till störst del beror på 1990-talets fastighetskris och att ni har mycket erfarna människor, som Stefan Ingves, på viktiga positioner. Enligt min uppfattning skulle hela det europeiska banksystemet behöva anamma den svenska strategin för det finansiella systemet. Jag tror att det skulle vara ett steg i rätt riktning för eurozonen och bidra till återhämtningen.

Jämför man banker med andra sektorer, exempelvis fastighetssektorn som ofta anses vara högt belånad, är belåningen betydligt högre inom banksektorn. Till någon grad av naturliga skäl då bankernas grundaffärsmodell är att låna upp pengar för att sedan kunna låna vidare. Fastighetsnytt frågar Simon Johnson hur hög han anser att bankernas kapitaltäckning borde vara, optimalt.

– Själva banksektorn pratar ofta om cirka 10 procents eget kapital som optimalt men jag anser att andelen eget kapital borde vara minst 15 procent och till och med 20 procent i en välfungerande banksektor.

För att lyfta kapitaltäckningen till de nivåerna förordar han att man håller vinsten kvar inom banksystemet istället för att dela ut den. Det skulle bidra till att göra bankerna säkrare menar Simon Johnson men poängterar samtidigt att det finns en stark motvilja mot detta inom banksektorn.

En längre intervju med Simon Johnson återfinns i Fastighetsnytt nummer 5/2014 som kommer ut 31 oktober.

Sverrir Thór

Ämnen i artikeln:

RiksbankenStefan Ingves

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.