EU: Sverige bör åtgärda bomarknaden

Sverige bör minska hushållens höga skuldsättning, stimulera bostadsbyggande och reformera hyresmarknaden.

Invandrare och andra svaga grupper måste få bättre, rättvisare utbildning.

För att minska beroendet av fossil energi bör Sverige snabba på tillståndsprocesserna för förnybar energi, förbättra transmissionsnäten och öka energieffektiviseringen.

Läs mer: Fler nyemissioner att vänta: Här är bolagen det snackas om

Kommissionen riktade sina landspecifika rekommendationer till Sverige, precis som till andra EU-länder.

I över tio år har kommissionen varnat för obalanserna på bostadsmarknaden och hushållens höga skuldsättning. Däremot är oron för svensk utbildning och för energisystemet färskare.

Risken finns fortfarande för en bostadskrasch.

"Hög privat skuldsättning och fastighetspriser som fortfarande är övervärderade utgör obalanser som medför en risk för en oordnad upplösning", skrev kommissionen.

Svenska åtgärder har varit begränsade, främst till amorteringskrav, lättare få byggtillstånd och byggsubventioner för hyreshus.

Läs mer: Första köpet – av många: "Har 80 miljarder att spendera"

Men reformer behövs. Kommissionen konstaterade att förstagångsköpare har svårt att ha råd med en bostad och att hyresmarknaden gynnar en liten grupp som får reglerade, billiga hyror. Effektiviteten skulle öka om hyrorna mer följde marknadsvärdet, skrev kommissionen.

Vidare gynnas ägande av bostäder av generösa avdrag för bolån och låga fastighetsskatter.

Kommissionen noterade att hushållens och fastighetsbolagens höga skuldsättning nu sänker svensk tillväxt när stigande räntor minskar utrymmet för konsumtion och investeringar.

När det gäller energistödet 2023 "verkar det mesta inte vara riktat mot de mest sårbara hushållen och företagen och bibehåller inte prissignalen för att minska efterfrågan på energi", skrev kommissionen.

Utbildningssystemet innebär obalanser för ekonomin. Svaga grupper och grupper med invandrarbakgrund får inte rättvisa möjligheter.

Utbildningsnivån på personer födda utanför EU sjunker och gapet ökar till personer födda i EU. Bland elever som hoppar av skolan finns särskilt många som är födda utanför Europa.

Sverige bör åtgärda orättvisorna och bristen på kvalificerade lärare, särskilt speciallärare och yrkeslärare.

"Skillnader i betygspraxis mellan skolor riskerar att ytterligare undergräva utbildningsresultaten", skrev kommissionen.

"Det finns utrymme för förbättringar i upplägget och styrning av utbildningssystemet, inklusive inskrivningssystemet och betygssystemet, samt lärarnas karriärutveckling", fortsatte kommissionen.

På energiområdet uppmanade kommissionen Sverige att skynda på utbyggnaden av förnybar energi, särskilt tillståndsprocesserna. Sverige har bland de längsta administrativa procedurerna i EU, särskilt för landbaserad vindkraft.

"Att öka kapaciteten i elnäten är avgörande med tanke på att Sveriges elförbrukning väntas fördubblas till 300 TWh till 2045", skrev kommissionen.

Vidare riskerar Sverige att inte nå sitt mål för energieffektivisering, att använda energi 50 procent mer effektivt 2030 jämfört med 2005.

Brist på arbetskraft skapar flaskhalsar i den gröna omställningen. Förbättrad utbildning krävs även här, rekommenderade kommissionen.