Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Makroekonomi

Deflationsbekymren tilltar

Publicerad: 14 oktober 2014, 07:27

Den tilltagande deflationen måste vara ett huvudbry och bekymmer för Stefan Ingves och de övriga i Riksbankens direktion.


Ämnen i artikeln:

RiksbankenStefan Ingves

Konsumentprisindex, som mäter den allmänna prisnivån i Sverige, uppmättes till 313,85 i september. Det är 0,4 procent lägre än i september vilket innebär att inflationstakten över tolv månader var -0,4 procent.

Deflationen tilltar därmed eftersom inflationstakten i augusti var -0,2 procent. Sett till en månad, det vill säga från augusti till september steg prisnivån med 0,2 procent. Det framgår av ett pressmeddelande från Statistiska centralbyrån.

KPIF, det för Riksbanken specialkonstruerade inflationsmåttet som ignorerar ränteförändringar, steg med 0,3 procent över tolv månader.

Prisnedgången från september till september förklaras huvudsakligen av sänkta räntor, räntekostnaderna sjönk med 8,2 procent vilket bidrog nedåt till KPI med 0,4 procentenheter. En annan viktig faktor är sänkta elpriser som bidrog nedåt med 0,2 procentenheter till KPI. Nedgången motverkades av höjda hyror som bidrog uppåt med 0,,2 procentenheter. Jämfört med augusti steg priser på kläder vilket bidrog uppåt med 0,3 procentenheter men samtidigt sjönk livsmedelspriser och priser på utrikes flygresor.

Kommentar Fastighetsnytt:
Den tilltagande deflationen måste vara ett huvudbry och bekymmer för Stefan Ingves och de övriga i Riksbankens direktion. KPI är en termometer på aktiviteten i realekonomin och just nu visar den inga bra signaler. Ekonomin går på sparlåga och visar inga tecken på att få upp farten inom snar framtid.

De flesta bedömare som uttalat sig på tisdagsförmiddagen verkar överens om att nu har Riksbanken inget annat val än att sänka reporäntan och det verkar onekligen som att alternativen inte är många. Frågan är dock vilka effekter en sänkning till exempelvis 0,05 procent skulle ha. Hittills har effekterna av sänkningen från 1 procent till 0,25 procent sedan i december varit mycket blygsamma.

Ett alternativ kan vara att ta vara på det faktum att förklaringen till att deflationen stärks så kraftigt nu är att prisnivån steg mer mellan augusti och september ifjol än vad den gör nu. Prisnivån brukar stiga mellan augusti och september, det är en säsongseffekt, men eventuellt skulle Riksbanken kunna sitta still i båten den 28 oktober och hoppas att inflationstakten ökar lite då KPI föll ändå ganska mycket från september till oktober ifjol, -0,2 procent. Det finns dock uppenbara risker med det, nästa tillfälle att sänka räntan blir inte förrän strax före jul.

Det stora bekymret är att den nyaste KPI-siffran är ännu ett tecken på att Riksbanken systematiskt verkar missbedöma deflationstendenserna i ekonomin i sina prognoser, trots de mest sofistikerade modeller och analysverktyg. Frågan är om man behöver byta verktyg eller om Riksbanken behöver hjälp med den ekonomiska politiken. Ekonomin går på sparlåga och det räcker uppenbarligen inte med enbart penningpolitiska verktyg för att få igång den.

Sannolikheten att Riksbanken kryper till korset och kapar reporäntan ytterligare den 28 oktober är stor men det står klart att det behövs finanspolitiska åtgärder för att få igång ekonomin.

Sverrir Thór

Ämnen i artikeln:

RiksbankenStefan Ingves

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.