Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Makroekonomi

Bristande koordination mellan Riksbank och SCB?

Publicerad: 10 april 2014, 11:35

Konsumentprisindex uppmättes till 312,68 i mars, 0,6 procent lägre än i mars 2013 och oförändrat från i februari 2014. Det framgår av Statistiska centralbyråns inflationsmätning som offentliggjordes på torsdagen. Inflationstakten i mars var således -0,6 procent, markant lägre än i februari då den var -0,2 procent.


Ämnen i artikeln:

RiksbankenSCB

Inflationstakten har inte sjunkit lika mycket sedan i november 2009.

De mest bidragande faktorn till prisnedgången över en tolvmånaders period är räntekostnader som sjönk med 5,7 procent och därefter kommer elpriser som sjönk med 5,3 procent. Även billigare flygresor utrikes och rekreation och kultur bidrog till den negativa inflationstakten. Höjda hyror motverkade nedgången. Jämfört med prisnivån i februari så steg priser på kläder men det motverkades av rekreation och kultur.

Det för Riksbanken specialkonstruerade måttet, KPIF, var oförändrat jämfört med mars ifjol.

Kommentar Sverrir Thór, Fastighetsnytt:

Dagen efter att Riksbanken meddelar sitt beslut att hålla reporäntan oförändrad meddelar SCB att man uppmätt en deflation på 0,6 procent. För det är just vad det är, deflation. Det går inte längre att förneka. Kombinerat med SCB:s två senaste KPI-mätningar visar den nyaste mätningen att det finns inget som helst efterfrågetryck i ekonomin och det som väcker oro är att vi enligt de flesta bedömare befinner oss i en återhämtningsfas efter den djupaste globala ekonomiska krisen sedan 30-talet. En fas då man snarare borde oroa sig för att inflationen börjar bli för hög än att den är för låg.

Riksbanken antydde i samband med sitt räntebeslut att man kommer att sänka räntan i juli. Sannolikheten för en räntesänkning har ökat markant nu. Med det nyaste deflationsbeskedet i åtanke känns det som att man inte har något annat val och egentligen borde man ha sänkt redan nu. Händelseförloppet, om man får använda den termen, väcker frågor om huruvida det finns någon koordination alls mellan Riksbanken och SCB. Rimligtvis borde riksbanksdirektionen ha fått ta del av SCB:s mätning innan man beslöt att hålla räntan oförändrad men det kan vi inte veta, i alla fall inte förrän det penningpolitiska protokollet publiceras efter påsk. Nu framstår Riksbanken som tafatt och nästan rådvillt och man hinner inte reagera på det nyaste beskedet förrän om tre månader. Ett helt kvartal. Situationen kan bli betydligt värre på ett kvartal.

Det stora bekymret är dock huruvida Riksbanken kan göra något. Direktionen sänkte reporäntan med 25 procent i december och sedan dess har prisnivån sjunkit med 0,75 procent vilket med största sannolikhet inte är det besked man ville få. Det är viktigt att betona att ett räntebeslut aldrig får omedelbar effekt och att forskning visar att det kan ta upp till två år innan effekten blir full. Samtidigt ger räntebeslutet en signal till marknaden och den är minst lika viktig.

Uppdaterat 14 april: I ett e-postmeddelande till Fastighetsnytt skriver Martin Kullendorff, enhetschef för prisstatistiken på SCB, att alla användare får KPI-informationen samtidigt och att inga undantag görs för Riksbanken. Det ger upphov till en ny fråga: Varför väntade riksbanksdirektionen inte på den färska KPI-siffran?

Ämnen i artikeln:

RiksbankenSCB

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.