Räntan kommer att höjas med 0,25 procentenheter i december eller i februari. Genom att utesluta en räntehöjning i oktober undviker Riksbanken att öka osäkerheten i en politisk situation efter valet.

Riksbanken har med dårens envishet vidhållit att en för många efterlängtad höjning av reporäntan skulle ske innan innevarande års utgång. Nu när det inte finns så många månader kvar av året så har bankens direktion börjat indikera att vi kanske får vänta åtminstone till februari 2019.

Riksbankens direktion väljer att inte röra reporäntan som alltså förblir -0,5 procent ett tag till. Av ett pressmeddelande från Riksbanken framgår att konjunkturen är stark och inflationen ligger vid målet på 2 procent men öppnar för att skjuta upp räntehöjning till februari 2019.

Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,50 procent. Vice riksbankschefer Martin Flodén och Henry Ohlsson reserverade sig mot beslutet.

Forsen har förvärvat samtliga aktier i Projektgaranti, som en del i en uttalad tillväxtstrategi.

Gita Nabavi, partiledare för Feministiskt initiativ, har som mål att ta partiet till riksdagen i höst. I förra valet fick partiet 3,1 procent och plats i kommunfullmäktige i tretton kommuner, med en styrande roll i både Göteborg och Stockholm. Så här svarar partiet på frågor om bostadspolitik.

Ekonomin i Stockholmsregionen faller till den lägsta nivån på fem år, enligt Stockholms Handelskammares Stockholmsbarometer.

Precis som de flesta experter förutspått lämnar Riksbanken reporäntan oförändrad på -0,50 procent. Man skjuter samtidigt fram prognosen för när räntan börjar höjas mot slutet av året.

Riksbanken kommer lämna räntan oförändrad och väntas samtidigt skjuta fram prognosen för den första räntehöjningen från det tredje till det fjärde kvartalet i år då inflationen inte vill ta fart. Den bedömningen gör experter som Fastighetsnytt talat med inför torsdagens räntebesked.

För en månad sen utfärdade regeringen en lagrådsremiss gällande utökade ränteavdragsbegränsningsregler. Vår genomgående analys av remissen, i samband med att vi räknar på utfallet för våra klienter, visar på otydligheter som tidigare inte uppmärksammats och som enligt vår tolkning kan leda till synnerligen ofördelaktiga effekter för koncerner med handelsbolag.

Jag är övertygad om att flaskhalsar i form av arbetskraftsbrist, bostadsbrist och kontorsbrist måste lösas snabbt, innan den globala tillväxtmiljön vänder tillbaka, skriver Andreas Hatzigeorgiou, chefekonom på Stockholms Handelskammare.

Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,50 procent. Det meddelade banken på onsdagsförmiddagen. Planen är att börja höja räntan långsamt under årets andra halvår.

Riksbanken offentliggör på onsdagen sitt första räntebesked för året. Vi är snart inne på det fjärde året med negativ reporänta och får avvakta ytterligare några månader innan Stefan Ingves och hans mannar börjar röra räntan.

Det gäller att Riksbanken har tur med prognoserna vid räntemötet den 13 februari. Veckorna därefter kommer nämligen en trio statistik som kan förändra förutsättningarna för penningpolitiken.

Riksbanken lämnar räntan oförändrad på -0,50 procent. Direktionen räknar med att börja höja räntan i “långsam takt” i mitten av 2018.

Som väntat sjönk tolvmånadersinflationen i Sverige i oktober. Inflationstakten, mätt som förändring i KPIF, föll till 1,8 procent från 2,3 procent i september. Från september till oktober föll KPIF med 0,1 procent.

Riksbanken lämnar räntan oförändrad på -0,50 procent. Direktionen menar att konjunkturen är stark och att inflationen är nära målet på 2 procent, men för att målet ska nås behöver penningpolitiken vara fortsatt expansiv.

Inflationstakten i september var 2,3 procent enligt det KPIF som är den nya målvariabeln för inflationen i Sverige. Det är en oförändrad inflationstakt jämfört med augusti och från augusti till september steg KPIF med 0,2 procent.

Den korta marknadsräntan, Stibor 3M som är benchmarkränta för en stor del av fastighetssektorn finansiering med rörliga räntor, har stigit en aning sedan dagarna innan Riksbankens senaste räntebesked och hovrar nu kring -0,42 procent.

Inflationen föll i augusti enligt ny konsumentprisstatistik från SCB. Enligt KPIF, som är den nya målvariabeln för Riksbanken, var inflationstakten över tolv månader 2,3 procent, jämfört med 2,4 procent i juli.

Vad är det som får Riksbanken att hålla fast vid sin bedömning att reporäntan endast kommer att höjas med 1 procentenhet under de närmaste tre åren?

Som väntat valde Riksbankens direktion att inte röra reporäntan och den ligger med andra ord oförändrad på -0,5 procent tills vidare.

Efter en period med en positiv trend har den korta marknadsräntan planat ut de senaste dagarna och till och med fallit något.

Konsumentprisindex, KPI, uppmättes till 323,69 i juli och steg med hela 2,2 procent jämfört med juli ifjol. Inflationstakten, mätt som prisändring över tolv månader, uppgick alltså till 2,2 procent.

Konsumentprisindex, KPI, för juni var 321,97 och steg med 0,1 procent från maj. Jämfört med juni ifjol steg KPI med 1,7 procent och tolv månaders inflationen, inflationstakten, var således 1,7 procent i juni.

Prognosen för reporäntan dras upp något de närmaste kvartalen men i övrigt gjordes inga förändringar av penningpolitiken vid Riksbankens senaste räntemöte. Riksbanken hoppas att en fortsatt stark konjunktur med stigande löneökningar samt en svag krona ska bidra till att få upp inflationen till målet på 2 procent.

Riksbanken lämnar som väntat räntan oförändrad på -0,5 procent och fortsätter med köp av statsobligationer enligt tidigare meddelad plan. Det meddelar banken på tisdagen.

Konsumentprisindex för maj var 321,74 och ökade med 0,1 procent från i april. Över en tolvmånaders period, från maj 2016 till maj 2017 ökade index med 1,7 procent vilket då motsvarar inflationstakten i riket. Det framgår av ett pressmeddelande från Statistiska Centralbyrån.

Hushållens lån uppgår till 3 784 miljarder kronor där nästan 80 procent utgörs av bostadslån i bank och bostadsinstitut. Riksbanken varnar för att hushållens höga skuldsättning utgör ett allvarligt hot mot den finansiella och den makroekonomiska stabiliteten.

Ett antal kullar kapitalförvaltare och fastighetsekonomer har aldrig upplevt inflation utan kan enbart den teoretiska definitionen av detta förrädiska fenomen.