Lördag11.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Finansiering

Swedbank Economic Outlook

Publicerad: 20 September 2010, 21:00

Många utmaningar består Swedbank konstaterar i rapporten Swedbank Economic Outlook att många utmaningar består inte minst i industriländerna, vilka är Sveriges och de baltiska ländernas viktigaste exportmarknader. Tillväxten i världsekonomin har reviderats upp till 4,4 procent i år, men reviderats ned för 2011 och 2012 till 3,6 procent respektive 3,8 procent…


Ämnen i artikeln:

Cecilia Hermansson

Källa: Pressmeddelande Swedbank

Många utmaningar består

Swedbank konstaterar i rapporten Swedbank Economic Outlook att många utmaningar består inte minst i industriländerna, vilka är Sveriges och de baltiska ländernas viktigaste exportmarknader. Tillväxten i världsekonomin har reviderats upp till 4,4 procent i år, men reviderats ned för 2011 och 2012 till 3,6 procent respektive 3,8 procent.

– De ekonomiska utmaningarna efter det svenska valet riskerar tillta om valresultatet står sig eftersom svensk ekonomi är starkt beroende av omvärldskonjunkturen, och om finansiell oro uppkommer på nytt kan krishanteringsförmågan åter sättas på prov. En minoritetsregering skulle försvaga beslutskraften, och det kan även bli svårt att genomföra mer djupgående reformer för att stärka konkurrenskraft och tillväxtförutsättningar, säger Swedbanks chefekonom Cecilia Hermansson.

I och med att Sveriges BNP stärktes kraftigt första halvåret i år – med hjälp av en stark återhämtning i exporten, lageruppbyggnad och offentliga stimulanser – upprevideras BNP-tillväxten för innevarande år till 4,0 procent. Nästa år förutses BNP växa med 2,4 procent, och 2012 med 2,9 procent när omvärldsläget stärks något. Investeringarnas betydelse för tillväxten väntas öka. Den privata konsumtionen kommer dock att bidra allt mindre, eftersom skuldsatta hushåll påverkas av högre räntor och därigenom måste hålla hårdare i plånböckerna. Även om arbetslösheten minskar under prognosperioden, är det inte förrän i slutet av 2012 som den sjunker under 8 procent med säsongrensade mått. Efter att Riksbanken höjt styrräntan till 1,25 procent i slutet av 2010 dröjer det innan den fortsätter uppåt eftersom omvärldskonjunkturen dämpas. I slutet av 2011 och 2012 når den 2 procent respektive 3 procent. Frågetecknen kring den ekonomiska politiken är dock främst kopplade till finanspolitiken, inte minst som utfallet i valet ökar osäkerheten.

– Vi förutser att finanspolitiken blir fortsatt expansiv, men med det nya parlamentariska läget kommer tyngdpunkten att förskjutas något från utbudsåtgärder, som skattesänkningar, till utgiftsökningar. Då de etablerade partierna är eniga om värdet av ordning i statsfinanserna är inte den finanspolitiska stabiliteten hotad. På medellång sikt förväntar vi dock att, oavsett regering, en budgetåtstramning blir nödvändig för att uppfylla de finanspolitiska målen, säger Swedbanks ekonom Magnus Alvesson

Estlands ekonomi fortsätter sin återhämtning och bedöms nu växa med 2,2 procent i år och 4,5 procent både 2011 och 2012. Tillväxtmotorerna är främst export och investeringar. Estland medlemskap i EMU från den 1 januari nästa år förbättrar riskbilden och kan även attrahera fler investeringar, vilka behövs för att öka kapaciteten. Även i Lettland finns växande flaskhalsar som kan pressa upp inflationen, och äventyra målet om att bli EMU-medlem 2014, ett mål som också Litauen satt upp. I Lettland väntas BNP sjunka med 1,5 procent i år, vilket inte är lika mycket som i aprilprognosen. De kommande två åren når BNP-tillväxten upp mot 3-4 procent enligt Swedbanks prognos. Litauens tillväxtutsikter är liknande för 2011 och 2012, men däremot väntas en positiv tillväxt redan i år.

– Lettland och Litauen arbetar nu för att uppfylla Maastrichtkriterierna 2012, där de främsta utmaningarna är att budgetunderskottet når ned till 3 procent av BNP och att inflationen hålls i schack – en process som omgärdas av risker, säger Cecilia Hermansson. De tre baltiska länderna måste också förbättra arbetsmarknadens funktionssätt för att på så sätt minska risken för att inflationen stiger betydligt snabbare än i eurozonen.

Redaktionen

Ämnen i artikeln:

Cecilia Hermansson

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.