Tisdag14.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Finansiering

Miljöproblem stoppar finansiering

Publicerad: 25 September 2013, 12:41

Finansiering är som bekant en viktig faktor när det gäller förvärv av fastigheter. Finansiärer befinner sig således i en nyckelposition ifall man vill påverka branschen i någon riktning. Swedbank har vid olika tillfällen tackat nej till finansiering när det finns omfattande miljöproblematik i fastigheterna. Än så länge är det dock av riskavvägningsskäl.


Ämnen i artikeln:

Swedbank

Tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 4, 2013

Finansiering är som bekant en viktig faktor när det gäller förvärv av fastigheter. Finansiärer befinner sig således i en nyckelposition ifall man vill påverka branschen i någon riktning. Swedbank har vid olika tillfällen tackat nej till finansiering när det finns omfattande miljöproblematik i fastigheterna. Än så länge är det dock av riskavvägningsskäl.

Swedbank har vid några tillfällen de senaste åren tackat nej till finansiering av fastighetstransaktioner om det visat sig att fastigheterna ifråga har en omfattande miljöproblematik. Det kan röra sig om industrifastigheter som tidigare inrymt gjuterier eller impregneringsverk men även kontorsfastigheter där tandläkare haft sina kliniker eller det har funnits kemtvättar på markplan. Enligt chefen för fastighetsanalys Göran Råckle är det dock inte vanligt.

– Det händer lite då och då. Ofta är det i en dialog med kunden, att man gör kunden medveten om problem som kan finnas. Vi ska respektera att kunden är duktig på det han gör och bra på att se problem men det händer att man köper något som man inte vet vad det är och det har vi sett några exempel på de senaste åren, säger Göran Råckle.

Som exempel nämner han gjuteri i Småland där banken påtalade för kunden att förorening och saneringskostnader kanske vore något man borde kika på närmare innan avtalet skrevs.

– Det ledde till att de skickade ner miljöexperter som kikade på fastigheterna och så föll hela affären eftersom det var så förorenat. Kunden var väldigt glad över att vi tvingade dem ta ner experter och de slapp göra en förlustaffär, fortsätter han.

Att tacka nej till finansiering på grund av miljöproblem är dock inte uttalad policy, förklarar Göran Råckle. Det är när man ser att det kan uppstå problem för kunden vilket i sin tur kan leda till problem för Swedbank som banken tackar nej.

– Man kan gå in och finansiera förorenade industrifastigheter, och det gör vi redan idag, men man vill gärna kunna överblicka hur förorenade de är och om det blir någon återställandeplikt för kunden, som kunden inte mäktar med.

Amanda Jackson, koncernstrateg mänskliga rättigheter och hållbarhet, berättar att även om banken inte har en uttalad policy för när man ska tacka ja eller nej till finansiering så finns ett ramverk för hållbarhetsfrågor, inklusive en miljöpolicy, en policy för mänskliga rättigheter samt specifika sektorriktlinjer för kreditgivning med mera.

– Den går emellertid inte in på detaljer om exakt när man ska tacka ja eller nej till finansiering utan är stöd för våra specialister som bedömer risker varje dag. Det blir ett sammantag av operativa risker och juridiska risker men inte desto mindre av ryktesrisker och jag tror att det är där som banken idag börjat jobba alltmer eftersom ryktesrisker kan vara väl så väsentliga. Då är det inte bara miljöfrågor utan även frågor som arbetsvillkor och korruption med mera som vi tittar på.

Kan det då bli policy i framtiden att tacka nej till finansiering på grund av miljöproblematik? Enligt Amanda Jackson sammanväger banken olika risker, inklusive hållbarhetsrisker, vid beslut om finansiering, videare ser banken ständigt över sina sektorriktlinjer och de kan utan tvekan förändras över tid. Primärt är riktlinjerna dock ett kompetensstöd och dialogunderlag.

– Vi tror att våra kunder har ganska bra koll på de här frågorna men vi vill ändå bistå med den expertis vi har.

Bättre tacka nej än höja räntan
Göran Råckle förklarar att de gånger man tar särskild hänsyn till miljön gäller det oftast industrifastigheter men även kommersiella fastigheter där man vet att det till exempel har funnits tandläkarmottagningar eller kemtvättar.

– Annars ringer man ju alltid till kommun eller länsstyrelse för att se om det finns någon känd miljöbelastning på fastigheten ifråga. Det är egentligen så långt vi sträcker oss och så frågar vi naturligtvis kunden om han vet huruvida det finns någon belastning på fastigheten.

Rolf Åkerblom, analytiker på kreditgivning, poängterar att problematiken kan bli än större när man vill ställa om fastigheter, exempelvis bygga om en industrifastighet till en kontorsfastighet.

– Ett bra exempel är bensinmackar som ska ställas om till bostäder eller kontor. Då ska det göras saneringar och ska vi agera finansiär så har vi alltid en diskussion med kunden.

Ytterligare problem kan sedan uppstå när man har gamla hus som byggts med hälsofarliga ämnen som asbest eller pcp, påpekar Rikard Espås, specialist på fastighetsanalys. Han tillägger att så kallade sjuka hus, med dålig inomhusmiljö där till exempel mögel uppstått, även kan orsaka stora problem. Varför kan man då helt enkelt inte höja räntan, som man gör vid andra riskfyllda scenarion?

– Jag tror att ifall man vet eller misstänker att det är så pass förorenat, så är det enklare att bara tacka nej istället för att höja räntan med ett par procentenheter. Om det är så förorenat så tror jag inte de få procentenheter är värda det eftersom det kan tippa hela kundens verksamhet och då får vi ingen ränta alls och kan stå kvar som ägare till ett förorenat markområde. Då låter vi nog hellre bli, säger Göran Råckle.

Ansvarsfrågan påverkade
När Fastighetsnytt frågar huruvida man skulle ens ha suttit och diskuterat denna fråga för tjugo år sedan svarar Göran Råckle med ett bestämt nej. På följdfrågan om det beror på miljödebatten svarar han att det delvis beror på den och delvis på miljöbalken som trädde i kraft 1999. Rolf Åkerblom lägger till att när Föreningsbanken och Sparbanken gick ihop 1998 diskuterade man i Sverige möjligheten att en finansiär skulle kunna bli ansvarig för sanering av förorenade hus, som i många andra länder.

– Så blev det inte men det påverkade vårt ställningstagande, säger han.

Sverrir Thór

Ämnen i artikeln:

Swedbank

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.