Söndag29.03.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Sök

Finansiering

Lånar pengar till utdelningen

Publicerad: 30 September 2015, 19:31

Nyligen meddelade Akademiska Hus att bolagets styrelse kallat till en extra bolagsstämma med syfte att besluta om en extra utdelning på 6,5 miljarder kronor till sin ägare, svenska staten. Enligt uppgifter i riksmedia hade denna enorma utdelning möjliggjorts av att bolaget på direktiv från sin ägare skrivit upp värdena på sina fastigheter med 5 miljarder kronor.


Ämnen i artikeln:

Akademiska Hus

Jonas Ragnarsson, CFO på Akademiska Hus, förklarar för Fastighetsnytt att det inte riktigt är en korrekt beskrivning av hur det har gått till. Han förklarar att på koncernnivå marknadsvärderas fastigheterna i enlighet med IFRS-redovisningsregelverket men att på moderbolagsnivå är fastigheterna bokförda till ursprungligt anskaffningsvärde minus avskrivningar, enligt den svenska årsredovisningslagen.

– Mycket beroende på de fallande avkastningskraven i det rådande ränteläget så har vi haft stora positiva värdeförändringar i vårt fastighetsbestånd på koncernnivå men detta avspeglas inte i moderbolagets böcker. Därför beslutades på bolagsstämman i våras att skriva upp värdet på moderbolagets fastigheter, säger Jonas Ragnarsson.

Enligt Akademiska Hus halvårsrapport uppgick koncernens fastighetsvärde till 63,8 miljarder kronor vid halvårsskiftet medan moderbolagets dito uppgick till 39,6 miljarder. Moderbolagets fastighetsvärde hade då stigit med 7 miljarder sedan årsskiftet, vilket förklaras av ett pressmeddelande från Akademiska Hus daterat 28 april. Av det framgår att bolagets årsstämma beslutat om ”nedsättningar av aktiekapitalet med totalt 5 000 miljoner kronor för avsättning till fritt eget kapital. Därutöver fattades beslut om fondemissioner om samma belopp för att återställa aktiekapitalet till ursprunglig nivå. Fondemissionerna genomfördes genom uppskrivning av förvaltningsfastigheter.” Det är detta beslut som Jonas Ragnarsson hänvisar till.

Storleken på en utdelning begränsas av moderbolagets fria egna kapital och som följd av de beslut som togs på den ordinarie bolagsstämman uppgår det fria egna kapitalet till 7,5 miljarder kronor vilket möjliggör den föreslagna extra utdelningen på 6,5 miljarder kronor.

Ineffektiv kapitalstruktur?

En viktig faktor som Jonas Ragnarsson nämner i sammanhanget är det faktum att Akademiska Hus soliditet är hög jämfört med det genomsnittliga svenska fastighetsbolaget. Vid halvårsskiftet låg koncernens soliditet på 47,7 procent vilket är ganska högt över ägarens mål på 30-40 procent och bland de börsnoterade svenska fastighetsbolagen fanns endast två som hade en högre soliditet vid samma tidpunkt, Hufvudstaden och Heba.

När soliditeten ligger så högt kan man argumentera för att bolaget har en ineffektiv kapitalstruktur jämfört med de mål som ägaren satt upp, det kan förvisso vara bra att ha en robust buffert men samtidigt finns risken att pengarna helt enkelt inte arbetar på det sätt som ägaren önskar. Det kan därför finnas motivering till att sänka soliditeten och det gör man förslagsvis genom en höjd utdelning (extra utdelning) eller återköp av aktier. Då Akademiska Hus inte kan köpa tillbaka några aktier blir extra utdelning det logiska alternativet.

Hur ska man då betala utdelningen? Den utbetalningen sker i vanlig ordning från koncernens kassa och enligt Akademiska Hus halvårsrapport ägde bolaget knappt 4,2 miljarder kronor i likvida medel vid första halvårets utgång. Under 2015 ska 4,5 av de 6,5 miljarderna betalas ut och då kassan inte uppgår till 4,5 miljarder och bolaget ändå knappast skulle vilja stå helt utan likvida medel finns det två alternativ. Det ena är att likvidera tillgångar, det vill säga sälja någon av de underliggande fastigheterna. Det andra är att låna pengar vilket enligt Jonas Ragnarsson blir det alternativ man väljer. Om man ska åstadkomma en ändrad kapitalstruktur måste eget kapital ersättas av lånat kapital. Det kan tyckas märkligt att ett bolag lånar pengar till att betala utdelning men det är dock inte ett helt okänt fenomen inom den svenska fastighetsbranschen. Således har exempelvis ett annat bolag med statliga kopplingar, Vasakronan som ägs av fyra AP-fonder, lånat stora belopp för att betala utdelning till sina ägare.

Påverkar inte hyressättningen

Det har spekulerats i vilka politiska motiv som finns bakom beslutet att låta Akademiska Hus betala en extra utdelning till sin ägare och dessutom har rektorer och andra högt uppsatta personer vid svenska lärosäten kritiserat bolaget för sina höga hyressättning. Bland dessa är Stellan Lundström, professor vid KTH, som för knappt ett år sedan skrev en debattartikel om detta i Fastighetsnytt, och Astrid Söderbergh Widding, rektor på Stockholms Universitet, som båda har pratat om smygbeskattning av högskolesektorn.

Jonas Ragnarsson betonar att extra utdelningen som med all förmodan, formellt beslutas på extra bolagsstämman 19 oktober, inte kommer att påverka bolagets hyressättning. Man kommer som nämnts ovan att finansiera utdelningen med lånade medel.

På frågan hur han ser på det att behöva låna pengar till utdelning påpekar han att bolaget får en mer effektiv kapitalstruktur.

– Vi har haft en för stor andel eget kapital relativt lånen tidigare. Vi kommer även fortsättningsvis att ha en stark kapitalställning och kunna utföra de investeringar vi har tänkt, säger han.

Sverrir Thór

Ämnen i artikeln:

Akademiska Hus

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.