Finansiering
Klimatförändringar medför risker i det finansiella systemet
Publicerad: 28 november 2015, 10:00
Thomas Sterner. Foto: Göteborgs Universitet.
I dag börjar klimatmötet COP 21 i Paris. Sverige skulle verkligen kunna vara en modell för hanteringen av klimatförändringar. En global skatt på koldioxid av ungefär den typ vi har i Sverige skulle kunna lösa hela klimatproblematiken. Det menar ekonomiprofessorn Thomas Sterner.
Den svenska beskattningen av koldioxidutsläpp från bränsle och energi har varit mycket framgångsrik. Exempelvis har den lett till minskad användning av oljeprodukter i Sverige. En global variant vore något av det bästa som kunde hända för klimatet.
– Ja, tveklöst, om den vore stor nog. Svårigheten är att få till de politiska beslut som behövs, säger Thomas Sterner är professor vid institutionen för nationalekonomi med statistik vid Göteborgs universitet och verksam vid anrika Collège de France i Paris.
Det finns positiva nyheter. Beräkningar från SMHI visar att de svenska utsläppen av koldioxid under 2014 minskade med 3 procent jämfört med 2013. En av de sektorer vars utsläppsminskning gjorde mest skillnad var bostadsuppvärmning. Tyvärr ökar även de svenska utsläppen totalt sett om man räknar in utsläpp från de produkter vi köper in från andra länder och svenskarnas ökande flygresor. Finns det något annat som fastighetsbranschen kan göra för att minska sin klimatpåverkan?
– Vi har gjort förhållandevis mycket i Sverige jämfört med andra länder, men på sikt kommer det behövas mycket mer. Egentligen att alla hus blir passiva solenergihus, som inte kräver någon extra uppvärmning utöver vad människor och apparater tillför, säger Thomas Sterner.
Den som har läst på om konsekvenserna av de globala temperaturhöjningar som är på väg vet att riskerna är stora. Det gäller även det finansiella systemet. En stor risk är att finansiella aktörers innehav i kolintensiv verksamhet kan minska i värde när det står klart att de är ohållbara. Men Thomas Sterner ser inte bara nackdelar med det.
– Det är bra att det ses som en risk. Förhoppningsvis leder detta till att de finansiella aktörerna vill desinvestera i fossila tillgångar.
Ett annat ekonomiskt styrmedel som haft viss effekt, men som också fått kritik är handeln med utsläppsrätter. För svensk del menar Thomas Sterner att det har fungerat.
– Men det fanns för många utsläppsrätter, så man skulle behöva minska antalet och därmed höja priset.
Daniel Bergstrand