Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

lördag08.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Finansiering

Finansiering av infrastruktur känslig fråga i många länder

Publicerad: 10 februari 2015, 17:02

David McAlister och Magnus Meyer, vd WSP Sverige.

Fastighetsnytt har träffat David McAlister som är högste ansvarige för infrastruktur på WSP.


Ämnen i artikeln:

Magnus MeyerWSP

Det finns mönster som går igen när det gäller transportinfrastruktur runt om i världen. Ett är att det ofta finns spänningar när det gäller finansieringen mellan den nationella och den lokala nivån. Ett annat är att spårburen trafik vinner mark. Fastighetsnytt har träffat David McAlister som är högste ansvarige för infrastruktur på WSP.

Ytterligare ett mönster är att många länders satsningar på infrastruktur mattades av i samband med finans- och skuldkrisen. Det har gått sju år sedan Lehman Brothers gjorde konkurs och amerikanen David McAlister, med kontoret i New York, tycker sig se en återhämtning på sitt område i många länder.
– En region där det händer saker är Mellanöstern, som har sina oljeinkomster. Nu har osäkerheten faktiskt ökat även där i takt med att oljepriset har sjunkit så mycket.

Ett land i regionen som har satsat mycket pengar är Quatar berättar David McAlister, inte minst i samband med sportevenemang som det kommande VM i fotboll. Även i ett annat stort oljeland händer det mycket inom infrastruktur.
– I Saudiarabien växer medelklassen och det har gjort det nödvändigt att bygga tunnelbana i städer som Riyad, och Medina. Generellt sett ser man mer och mer spårburen infrastruktur i Saudiarabien, säger David McAlister.

Orsaken är att de stora städerna lider av trafikstockningar enligt David McAlister, men han tror även att miljömedvetenheten har ökat.

Inte alltid samsyn nationellt och lokalt
Australien drabbades hårt av krisen och la i princip alla sina stora infrastrukturprojekt på is. Premiärministern Tony Abbot, som kom till makten för två år sedan, profilerar sig som en vän av infrastruktur och under hans ledning har många projekt kommit igång igen berättar David McAlister.
– Problemet är att de som bestämmer på regional nivå också måste vara med på satsningarna, och det är inte alltid fallet. Exempelvis stoppade den lokala regeringen i delstaten Victoria ett stort projekt i Melbourne nyligen. Det är ett dilemma på många håll i världen, att lokala politiker inte alltid ser till helheten och har förståelsen för att infrastruktur lyfter den lokala ekonomin.

Han menar att det å andra sidan är vanligt att de nationella regeringarna inte har tagit fram en långsiktig finansieringslösning för satsningar på infrastruktur.
– Exempelvis tycker jag att USA saknar den typen av långsiktiga program idag.

Tidsperspektivet ett problem
Det finns ofta spänningar mellan den nationella och den lokala nivån när det gäller infrastruktur. Enligt David McAlister finns dilemmat exempelvis i länder som Australien, Storbritannien och USA. Ett speciellt problem är tidsperspektivet.
– I Storbritannien har man gjort så att man har lyft bort transportprogrammen från de valda politikernas bord och skapat separata organ som exempelvis hanterar motorvägsprojekt. De kan ha ett program som löper över fem år, och på det sättet skapas en långsiktighet. Hållbar finansiering över tiden är en nyckelfråga när det gäller infrastruktur, säger David McAlister.

Fråga som väcker känslor
När David McAlister ombeds att ge ett råd till svenska politiker när det gäller infrastruktur är det han framför att de ska försöka vara modiga och våga ta strid för att komma framåt.
– Infrastrukturprojekt sträcker sig över lång tid, ofta över länge tid än politikernas mandatperioder. Förändring kommer inte omedelbart, utan det krävs ofta flera mandatperioder, säger David McAlister.

Linjära projekt som transportinfrastruktur skiljer sig ifrån vertikala med enskilda byggnader.
– De påverkar alltid ett stort antal människor, och människor har alltid åsikter, och de åsikterna påverkar politikerna. Det är ett faktum som man har att förhålla sig till överallt i världen.

Sedan handlar det alltid om stora och komplicerad beslut när det gäller infrastruktur. Men det finns sätt att undvika fallgroparna.
– Ett sätt att förebygga felaktiga beslut är att man anstränger sig att vara realistisk när man uppskattar kostnader för ett infrastrukturprojekt. Det finns de som har en tendens att underskatta kostnaderna för att få projektet godkänt, och sedan visar det sig att det blev mycket dyrare i efterhand, och då blir det kontroversiellt. Ofta dyker det upp oförutsedda kostnader för saker som man måste göra för att kompensera opinioner.

Känsligt vem som ska äga och finansiera
Ett begrepp som man använder i den anglosaxiska världen är transit oriented design. Det innebär att man bygger bostäder, kommersiella lokaler och kontor i anslutning till exempelvis järnvägsstationer. Eftersom dessa platser är väldigt attraktiva för fastighetsutvecklare kan man ta ut en extra skatt, som sedan kan användas till att finansiera järnvägen.
– Det är en av de mekanismer som används för att finansiera järnväg. Generellt sett finns det inte så många alternativ när det gäller finansiering av infrastruktur. I stort sett handlar det om skatter och tullavgifter.

Och frågan om finansiering och ägande är känslig på många håll. Inte bara i Sverige.
– Från början var motorvägarna i USA privatägda, liksom tunnelbanan i New York. Idag har folk vant sig vid att staten äger dem och de har subventionerats så att avgifterna är ganska låga.

För några år sedan pratades det mycket om privat-offentliga samarbeten i Sverige, det som kallas Public Private Partnerships internationellt. Det verkar vara på samma sätt på andra sidan Atlanten.
– På många ställen, som USA, har man nog mest pratat om det hittills. Jag tror att PPP är en möjlighet, men det är nog inte lösningen. I USA och Australien ser man exempel på hur man säljer broar och vägar till privata aktörer. Pengarna använder man till att investera i ny infrastruktur. Det är dock som sagt ett känsligt ämne vem som ska finansiera infrastruktur och äga den.

Daniel Bergstrand

Ämnen i artikeln:

Magnus MeyerWSP

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.