Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

torsdag22.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Finansiering

Fastigheter under lupp i EU:s nya klimatkrav – som enligt kritiker är för svaga

Publicerad: 10 december 2020, 13:17

EU:s nya klassificeringsverktyg, taxonomin, gör att alla bolag över en viss storlek kommer behöva redovisa hur stor del av deras av deras verksamhet som lever upp till klimatmålen.

EU:s nya taxonomi ska visa hur klimatsmarta olika bolag är och därmed bidra till att styra investeringar i grön riktning. Det är ett viktigt steg på vägen att uppnå Parisavtalet till år 2050.


Ämnen i artikeln:

EUSEBFabegeBrunswick Real Estate

Ordet taxonomi myntades av botanikern Carl von Linné på 1700-talet. Det kommer av grekiskans taxis ‘ordning’ och nomi ‘hantering’. Då handlade det om att dela in växter och djur i olika kategorier såsom familj, släkten och arter. Ordet har sedermera kommit att användas även i andra sammanhang.

Bild 1/1  Ordet taxonomi myntades av botanikern Carl von Linné på 1700-talet.

EU:s nya klassificeringsverktyg, taxonomin, gör att alla bolag över en viss storlek kommer behöva redovisa hur stor del av deras av deras verksamhet som lever upp till klimatmålen. Fastighetssektorn är en av i sex sektorer som träffas av taxonomin initialt.

– Det är en översättning av Parisavtalet, vad det betyder för olika aktiviteter och sektorer på marknaden, säger Marie Baumgarts, hållbarhetsexpert på SEB, till Fastighetsnytt.

Läs även: Utnyttja EU för klimatpolitiken

I EU går gränsen för antalet anställda vid 500 men i Sverige vid 250. De ska bland annat ange hur stor del av omsättningen som är tillräckligt grön för att uppfylla taxonomin. Det ökar jämförbarheten, inte bara mellan bolag utan även mellan branscher. Det gör lättare att välja att investera i gröna bolag, och även undvika icke-miljövänliga verksamheter som kan få problem framöver eftersom kraven på miljövänlighet antagligen kommer skruvas upp ytterligare i framtiden. 

Bild 1/1  Simon Iaffa Nylén, hållbarhetsansvarig på Brunswick Real Estate och Marie Baumgarts, hållbarhetsexpert på SEB.

– Det är som natt och dag jämfört med tidigare för helt plötsligt kan du jämföra helt olika bolag med varandra. Bolag A har 20 procent i linje med målen, bolag B 50 procent och så vidare. I och med att du får en sådan jämförbarhet så tror jag att man lättare kommer kunna prisa in kostnader för klimatet, risker och möjligheter på ett mer adekvat sätt, säger Marie Baumgarts, som var med i expertgruppen som tog fram gränsvärden till taxonomin.

Bolagen kommer behöva rapportera för verksamhetsåret 2021, vilket innebär att den årsredovisning de publicerar under 2022, för 2021, skall innehålla upplysningar om taxonomin. För de bolag som publicerar en fristående hållbarhetsrapport är det samma som gäller där. Utöver bolag så ska även finansiella företag som har någon form av gröna produkter, exempelvis miljövänliga fonder, rapportera, för produkten. I deras fall börjar rapporteringen från årsskiftet, så från 1 januari 2021.

Läs även: EU:s nya taxonomi för hållbara investeringar behöver gå längre

Öhman Fonder är ett av många fondbolag som troligtvis påverkas av taxonomin eftersom man har fonder med hållbar inriktning. Enligt Fredric Nyström, chef hållbara investeringar på Öhman, så kommer taxonomin bidra till en ökad tydlighet kring hur man integrerar och beaktar hållbarhetsrisker i investeringsprocesserna.

– Vi tycker, och många med oss, att man inte kan styra hela förvaltningen efter taxonomin men helt klart kommer det vara en input när vi värderar bolag, absolut. Vi har ju kunder i vår tur som ställer krav på oss och de vill ju att deras pengar går in i bolag som mer står för lösningar än att vara en del av problemet, säger Nyström.

Bild 1/1  Fabeges finanschef Åsa Lind och Fredric Nyström som är chef för hållbara investeringar på Öhman Fonder.

En tanke med taxonomin är att ökad jämförbarhet ska göra att mer kapital letar sig till miljömässiga alternativ. Här kan även du som privatperson göra nytta, enligt Åsa Lind, som är finanschef på Fabege.

– Den största nyttan som du som privatperson kan göra för klimatet är, förmodligen, att se till att dina pensionspengar placeras på ett hållbart sätt. Det ger mycket större effekt än att sopsortera och handla ekologiskt, även om man inte ska utesluta de bitarna. 

Hon noterar att om de enorma mängderna pensionskapital som finns i världen skulle börja leta sig mot hållbara investeringar så skulle det leda till en väldigt stor efterfrågan.

– Där man ställer krav på investerare och finansiärer att de i sin tur ska ställa krav på att det är hållbara finansieringar man ger sig in på då får man verkligen effekt. Det har alltid varit så att pengar är makt och det kommer fortsätta vara det. Jag är väldigt förhoppningsfull till att vi kommer se en mycket mer hållbar finansiell värld framöver.

EU kommer också standardisera grön finansiering, vilket också kommer underlätta jämförelser.

Läs även: Ny EU-dom bromskloss för bostadsbyggandet

En kritik som framförts mot taxonomin är att så kallade Scope 3-utsläpp inte är inkluderade. Utsläpp klassas som Scope 1-3 där den första kategorin motsvarar direkta utsläpp, den andra energiförbrukning, och den tredje utsläpp från externa aktörer såsom leverantörer. För fastighetsbolag står byggbolagens utsläpp för lejonparten de totala utsläppen, men de ingår i Scope 3. Gränsvärden för scope 3-utsläpp kommer utvecklas först till 2025. 

Det är alldeles för sent, enligt Simon Iaffa Nylén, hållbarhetsansvarig på Brunswick Real Estate.

– Entreprenaden och materialen står för 75-90 procent av utsläppen för ett fastighetsbolag. Ska vi reducera denna utsläppspost måste vi bygga i trä, med grön betong, minska byggavfall samt effektivisera transporter. Men detta är som sagt inte med vare sig i grön finansiering eller i taxonomin, säger han.

Det är stentufft. Men det är det som Parisavtalet innebär och vad vi behöver göra för att klara klimatkrisen.

Taxonomin är del av en handlingsplan från 2018 som omfattar en rad åtgärder med målet är att uppnå klimatneutralitet till 2050. EU är för tillfället i färd med att införa tvingande lagstiftning som stipulerar att utsläppen måste ha mer än halverats redan till 2030. Det verkar som att en minskning på 55 eller 60 procent kommer klubbas igenom. 

– Det är stentufft. Men det är det som Parisavtalet innebär och vad vi behöver göra för att klara klimatkrisen, säger Marie Baumgarts.

Hon rekommenderar att bolag som träffas av taxonomin skapar en strategi för hur den ska hanteras. Det gäller inte minst fastighetsbolag som ofta jobbar med långsiktiga investeringar.

– Det är ingenting som man ställer om i en handvändning. Då är det jätteintressant vid nybyggnation, ombyggnation, transaktioner eller köp och sälj, att man känner till den här taxonomin så man kan använda sig av den. Kunskap är makt. Det vore ju tråkigt om man fattade beslut och så träder den här lagstiftningen i kraft och ger en negativ påverkan.

Oskar von Bahr

Reporter

oskar.vonbahr@fastighetsnytt.se

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.