FI: Stresstest blottar risker i obligationsfonder och fastighetsbolag

Det skriver Finansinspektionen (FI) i ett pressmeddelande på tisdagen.

FI noterar att pandemins utbrott under våren 2020 har visat att fonder som erbjuder daglig inlösen kan ha svårt att hantera stora utflöden om deras tillgångar inte kan säljas lätt, snabbt, och i stora volymer utan att priset påverkas betydligt.

För att kunna analysera fondernas motståndskraft har FI utvecklat ett stresstestverktyg som bygger på simuleringar av stora utflöden och fonders förmåga att möta dessa genom att sälja olika tillgångar.

Resultatet visar att majoriteten av de svenska fonderna verkar kunna hantera relativt stora utflöden på ett bra sätt. Men en liten andel (9 procent) företagsobligationsfonder samt en relativt stor andel (38 procent) högriskobligationsfonder kan få likviditetsproblem under stressade marknadsförhållanden enligt FI:s kalibreringar. Detta på grund av att förvaltaren av dessa fonder generellt investerar i mindre likvida tillgångar.

FI:s resultat visar också att det inte har skett någon stor förändring i fondallokeringar mellan 2019 och 2022 när det gäller likvida tillgångar, trots de problem som uppstod under pandemin. Tvärtom, är högriskobligationsfonder något mer sårbara i dag än innan utbrottet av pandemin.

Även korta räntefonder kan påverka marknaden om de är tillräckligt stora, trots att de verkar motståndskraftiga och klarar stresstester. På grund av deras stora fondförmögenheter kan de bidra till risker i det finansiella systemet vid stora försäljningar av företagsobligationer, skriver FI.

Högt skuldsatta fastighetsbolag en källa till oro

Stigande räntor, minskad vilja att ta risk och en allt svagare ekonomi innebär påfrestningar för högt skuldsatta fastighetsbolag och hushåll.

"Den snabba omställningen till ett högre ränteläge och en minskad riskvilja innebär att riskerna för den finansiella stabiliteten har ökat sedan i våras. Samtidigt kan denna omställning på sikt bidra till lägre risktagande och skuldsättning och därmed lägre stabilitetsrisker", skriver FI

FI skriver vidare att hög inflation, stigande räntor och en svagare ekonomisk utveckling har inneburit att aktörerna på de finansiella marknaderna har blivit mindre villiga att ta risk. Samtidigt skapar kriget i Ukraina ytterligare osäkerhet som påverkar finansiella marknader och den finansiella stabiliteten.

Stigande priser och räntor pressar också hushållens konsumtionsutrymme och företagens produktionskostnader, vilket bidrar negativt till den ekonomiska utvecklingen.

FI konstaterar att stora skulder gör den kommersiella fastighetssektorn känslig för de stigande räntorna, och samtidigt har investerarnas vilja att ta risk minskat. Därmed har det blivit svårare och dyrare för många fastighetsbolag att refinansiera sina skulder.

"Flera högt belånade fastighetsföretag behöver därför minska sin skuldsättning. Denna anpassning är nödvändig men görs i ett läge när sektorn redan är pressad", skriver FI.

Bankerna har stor exponering mot fastighetssektorn, men de har stora kapitalbuffertar vilket skapar motståndskraft och kapacitet att stödja kreditvärdiga företag.

Finansinspektionen rapporterar samtidigt att det stresstest som har genomförts under 2022 visar att svenska storbanker har betydande motståndskraft.