Tisdag29.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Börs

Därför ville Per Jansson stoppa räntehöjningen

Publicerad: 8 Januari 2020, 09:33

Vice Riksbankschef Per Jansson Bild: Riksbanken

Riksbanken höjde räntan till noll i december efter fem år med negativ ränta. Två ledamöter reserverade sig mot beslutet. En av dessa var Per Jansson, som inte hade velat höja ens om inflationsförväntningarna legat högre än målet.


Riksbanken höjde räntan till noll i december efter fem år med negativ ränta. Två ledamöter reserverade sig mot beslutet. En av dessa var Per Jansson, som inte hade velat höja ens om inflationsförväntningarna legat högre än målet.

Det framgår av det protokollet från det senaste penningpolitiska mötet, som publicerades på onsdagen.

Riksbanken uppskattar i sin senaste prognos att KPIF-inflationen väntas landa på 1,7 procent under både 2020 och 2021. Tidigare låg prognosen på 1,8 procent för bägge åren. Inflationsmålet ligger som bekant 2 procent.

– Med den prognosen har jag svårt att se att det föreligger något brådskande behov av en högre reporänta. Faktum är att jag skulle vara emot att höja reporäntan på dagens möte även om vi nu hade reviderat upp vår inflationsprognos, kanske så att den till och med under en tid hade skjutit över inflationsmålet, sade Per Jansson enligt protokollet.

– Det hänger samman med att det i så fall rimligen skulle handla om en mycket tillfällig effekt. Några omständigheter som skulle leda till en inflation som mer varaktigt överskjuter målet går i dagsläget helt enkelt inte att identifiera, i alla fall kan inte jag göra det.

KPIF-inflationen uppgick till 1,7 procent i november 2019.

Svårt vända fallande inflationsutsikter

Anledningen till att Jansson bekymrar sig för utvecklingen av de långsiktiga inflationsförväntningarna är att tidigare erfarenheter visar att det är svårt att vända en negativ trend när den väl infunnit sig.

– När förväntningarna började falla i inledningen av 2011 tog det nästan fyra år att få stopp på nedgången och det var egentligen först när Riksbanken tog till minusränta och statsobligationsköp som utvecklingen mer tydligt började gå åt rätt håll, resonerade Per Jansson.

Även Anna Breman reserverade sig mot beslutet. Hon anser att genom att vänta med att höja reporäntan i närtid ökar sannolikheten för att varaktigt behålla inflationen nära målet och det ökar även möjligheten att fortsätta med långsamma höjningar av reporäntan kommande år.

Vänta-och-se-läge

Andra ledamöter i direktionen noterar dock att Riksbanken i december 2018 planerade att höja räntan fem gånger de kommande åren och att bara en av dessa kvarstår, det vill säga höjningen i december 2019. Framöver väntas räntan ligga kvar på noll under flera års tid.

Både Cecilia Skingsley och Riksbankschefen Stefan Ingves sade på mötet att vi befinner oss i ett vänta-och-se-läge.

– Räntebanan är vår bästa prognos i dagsläget som illustrerar att penningpolitiken är i ett slags vänteläge, något jag återkommer till längre fram. Och då är nollränta en bättre utsiktspunkt än minusränta, sade Stefan Ingves.

Negativa räntor

Riksbanken sänkte räntan till minus för fem år sedan. Planen var då att situationen skulle återgå till det normala efter drygt ett år.

Flera ledamöter resonerade kring perioden med negativ styrränta. Man konstaterade att den varit ett viktigt skäl till att konjunkturen varit så stark de senaste åren och till att inflationen kommit tillbaka till målet.

Vidare anförde de att det behövs mer analys kring vilka effekterna kan bli om negativa räntor upplevs som mer permanenta. De noterade även att givet det låga ränteläget i omvärlden går det inte att utesluta att reporäntan även i framtiden periodvis kan komma att bli negativ.

Oskar von Bahr

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.