Fredag14.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Börs

Blankarna gör entré

Publicerad: 16 Januari 2015, 00:00


Ett återkommande inslag i Fastighetsnytts börsrapportering är sedan en tid tillbaka att bevaka Finansinspektionens blankningsregister. Den senaste tiden har vi kunnat rapportera att tre fastighetsbolag, JM, Kungsleden och Castellum, har fångat blankarnas intresse och det finns en del intressant information i just den vetskapen.

Blankning som fenomen har ett ganska skamfilat rykte. Det beror på att man lånar aktier som man säljer högt och om allt går blankarens väg köper sedan billigare för att lämna tillbaka. Man tjänar alltså pengar på att en akties kurs sjunker, vilket är en stor del i det dåliga ryktet. Man tjänar pengar på att övriga aktieägare förlorar pengar vilket av många kan anses vara lite oetiskt. Visst kan det finnas oetiska inslag i blankning men det är snarare när man som blankare börjar sprida falska nyheter om bolaget man har blankat i syfte att manipulera ned aktiens kurs. Sådant förfarande är inte helt okänt och misstänktes bland annat ha förekommit i samband med att amerikanska investmentbanken Bear Stearns gick i konkurs tidigt år 2008. Just vid tillfället var det dock obligationer som hade blankats men det är av ringa betydelse, det viktiga var att det fanns misstanke om kursmanipulation.

En annan form av oetisk blankning, i alla fall vad gäller värdepapper, är så kallad nakenblankning, där man säljer värdepappret utan att ha lånat det eller äga det. Nakenblankning är dock förbjuden i Europa, hela Europa såvitt jag vet, i finanskrisens kölvatten.

Vanlig blankning, där blankaren inte håller på med mygel och manipulation, är dock inte oetisk alls i mitt tycke utan en naturlig och nödvändig del av marknaden. Den som tar en kort position (blankar) gör så eftersom den anser att den blankade aktien har blivit för dyr och förväntar sig att den ska börja sjunka. Således fungerar blankning som en signaleringsmekanism och när antalet blankare i en aktie eller en bransch börjar stiga bör marknaden ta sig en funderare. Kan det vara så att aktien/branschen har blivit för dyr? Således har blankning en reglerande funktion men en marknadsmässig sådan. Det gäller dock att information om blankningen finns tillgänglig, vilket den förvisso gör via Finansinspektionens blankningsregister men jag måste erkänna att jag inte begriper varför FI, väljer att inte publicera korta positioner i intervallet 0,2-0,5 procent av kapitalet.

Just på grund av blanknings reglerande funktion bör vi inte sky blankning utan välkomna den och när antalet fastighetsaktier som blankas börjar stiga, kanske vi borde börja överväga om branschen har blivit för högt värderad av marknaden. Hittills är det dock ingen fara, av de tre aktierna som blankats sedan i höst har en position förmodligen stängts och de två andra hålls av samma aktör. Det krävs betydligt fler aktörer som vi ska börja dra slutsatsen att blankarna tycker fastighetsaktierna är övervärderade men det finns dock en anledning att vara aningen mer försiktig när vi får veta att fastighetsaktier blankats.

Sverrir Thór

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.