Utredare dissar två miljarder kronor

Den färska utredningen om Göteborgs nya arenakomplex, som ska ersätta Scandinavium och Lisebergshallen, föreslår att kommunen ska tacka nej till byggbolagens miljarderbjudande och istället låta skattebetalarna stå för kalaset.

Alliansen fick i fjol med sig Socialdemokraterna och Vänsterpartiet när det gäller att ersätta anrika men numera slitna Scandinavium med en helt ny arena, och riva Lisebergshallen för att ge plats för stadsutveckling och bygget av Västlänken. Planerna väckte genast byggaktörernas intresse och i fjol presenterade Konsortiet för Göteborg – bestående av Balder, Castellum, HSB, Platzer, Riksbyggen, Skanska, Stena Fastigheter och Wallenstam – en färdig plan där de erbjöd sig att betala för den nya arenan, som beräknades kosta 2 miljarder kronor, i utbyte mot byggrätter på marken omkring.

Stadsledningskontoret i Göteborg är nu klar med sin utredning kring frågan och budskapet är tydligt; arenan ska ägas ”helt eller till dominerande del” av kommunen och driften överlåtas till ett privat bolag. Det innebär att byggbolagens erbjudande nu riskerar att gå upp i rök.

– Deras idé gör det svårt för kommunen att styra innehållet i arenorna och vi vill därför att kommunen i stället ska stå som ägare, säger Magnus Sigfusson, direktör för stadsutveckling på stadsledningskontoret, till Fastighetsnytt.

Notan för hela byggprojektet väntas landa på cirka 3,5 miljarder kronor, enligt utredningens preliminära beräkningar, vilket innebär att det blir en svår finansieringsfråga för kommunen att lösa.

– Det är en viktig satsning och vi tror att kommunen har råd med det, bland annat med hjälp av klok stadsutveckling. Vi räknar att stadsutvecklingsområdet med kommersiella lokaler, kontor och bostäder kommer att ge exploateringsintäkter på 2 miljarder kronor.

Det skulle i längden täcka kostnaden för arenabygget, enligt utredningen.

Magnus Sigfusson försäkrar att invånarna i staden, göteborgarna, är med på noterna. Utredarna har nått runt tusen personer via fysiska informationscenter och skickat en digital enkät som fick över 2 000 svar.

– Vi var ute i citykärnan och förorterna för att intervjua folk, som fick lämna synpunkter. Vi har en ganska klar bild om vad folk önskar sig. Vårt förslag möter det på ett bra sätt.

Hur har folk reagerat på den höga kostnaden?
– Göteborgarna förstår att det kostar att investera i en ny, modern arena. Sedan gäller det att se till att de får så mycket för pengarna som möjligt.

Planen är som sagt att bygga två stora arenor med 14 000–16 000 sittplatser, samt ersätta Valhalla idrottshallar, som ligger i samma område, med mindre arenor. I dag sköts driften av det kommunala bolaget, Got Event, men även där föreslås en förändring.

– Utvecklingen går mer och mer åt att globala aktörer erbjuder helhetskoncept med drift och stall med världsartister. För att kunna erbjuda göteborgarna ett så brett utbud som möjligt föreslår vi därför att driften sköts i privat regi.

Utredningen förordar även att arenorna placeras norr om Valhallagatan på nuvarande Valhalla IP. Det innebär att området söder om Valhallagatan kan utvecklas med handel, restauranger, biograf, nöjen, upplevelser, kontor och bostäder. Men exakt hur det arbetet kommer att läggas upp blir nästa steg i planeringsprocessen.

– Vi vill ha en levande och innehållsrik stadsmiljö som inte bara lever upp vid evenemang, men först måste politikerna ta ställning.

Kommunen hoppas att byggbolagen fortsätter att vara intresserade för byggrätterna, även om deras egen idé nobbas.

– Med stadens förslag, med en placering norr om Valhallagatan, minskar den totala byggvolymen, värdefull bostadsmark används till kostnadskrävande arenaverksamhet och plats för en ny badanläggning som ersättning till dagens uttjänta saknas. Den exploatering som kan tillskapas invid Svenska Mässan har dåliga förutsättningar för bostäder och stadens intäkter minskar därför ytterligare, säger Micko Pettersson, vd för Skanska Fastigheter i Göteborg, som företräder konsortiet, till Fastighetsnytt.

Konsortiet förordar därför en placering av arenan söder om Valhallagatan.

– Ett scenario där staden själva utvecklar marken och investerar i de nya anläggningarna innebär att projektet blir kraftigt underfinansierat, samtidigt som hela risken för genomförande och totalekonomi då ligger på staden och i slutänden på skattebetalarna. Vi tror inte att detta är ett hållbart sätt att utveckla staden.

Konsortiet kommer därför att fortsätta sitt arbete och vill bjuda stadens beslutsfattare till gemensamma samtal med målet att hitta den bästa lösningen för Göteborg.

Kommunstyrelsen behandlar inledningsvis ärendet den 13 december, men beslut kommer att fattas först under våren. När alla beslut är fattade räknar utredningen med att arenorna står klara 2027.

– Jag tycker att det har gjorts en väldigt bra utredning för nu ligger det ett väldigt skarpt förslag på bordet. Det är viktigt att komma framåt i processen, men det är omöjligt att fatta ett detaljerat beslut ännu, säger kommunalrådet Ann-Sofie Hermansson (S), till Fastighetsnytt.

Vad tycker du om att kommunen ska äga och betala för arenabygget?
– Jag kan inte sätta ner foten i nuläget, utan vill ha en öppen attityd, läsa på ordentligt och prata med folk. Jag behöver även titta närmare på förslagen som rör själva driften. Finansiering via lån eller kommunala tillgångar är också en politisk diskussion vi måste återkomma till.

Hon säger att de politiska partierna från början visste att de kommer att ha skilda åsikter kring detaljerna.

– Finansieringen är en fråga vi kan ha olika syn på, då är det ännu viktigare att man är “open minded”. Jag vill resonera med partierna för att hitta den bästa lösningen. Det är även upp till oss att politiskt titta på om vi kan hitta andra lösningar. Vi vill inte stänga den dörren.

Hon välkomnar därför fortsatta samtal med partier, konsortiet och andra intressenter.

Teresa Ahola