Nyheter
Stockholm skapar nya normer för urban tillväxt
Publicerad: 2 december 2016, 14:30
Bild: Dreamstime.
Amerikanen Bruce Katz är en uppburen expert på storstäder och hur de ska bära sig åt för att utvecklas i rätt riktning. Han har arbetat med bostadsfrågor åt Obama-administrationen och är idag verksam vid Brooking Institution i Washington. Fastighetsnytt fick tillfälle att ställa några frågor om hur stora och litet mindre städer kan komma att utvecklas i framtiden.
Ämnen i artikeln:
StockholmArtikeln kommer även att publiceras i Fastighetsnytt nummer 6, 2016, som utkommer på fredag. I numret riktar vi blicken mot framtiden, med artiklar, krönikor och reportage om hur samhället och vår bransch kommer att utvecklas.
Amerikanen Bruce Katz är en uppburen expert på storstäder och hur de ska bära sig åt för att utvecklas i rätt riktning. Han har arbetat med bostadsfrågor åt Obama-administrationen och är idag verksam vid Brooking Institution i Washington. Fastighetsnytt fick tillfälle att ställa några frågor om hur stora och lite mindre städer kan komma att utvecklas i framtiden.
Du tror att framtiden kommer att bjuda på urbana nätverk, med både offentliga och privata deltagare. Kan du berätta mer om vilken typ av deltagare du ser framför dig?
– Städer består på ett naturligt sätt av ett antal intressenter; privata, offentliga, universitet, civila initiativ och kommunala. Städerna utvecklas när intressenter går samman och hittar nya sätt att lösa akuta utmaningar, exempelvis att hjälpa flyktingar. Det kan även handla om att samarbeta för att tillvarata speciella möjligheter, som att skapa speciella ”ekosystem” av företag, kluster och center för excellens på universitet. Styrkan kommer från mångfalden av erfarenheter och perspektiv.
Bruce Katz.
Bruce Katz.
Hur bär sig parterna i ett urbant nätverk av den typ du beskriver åt för att fatta beslut?
– Urbana nätverk kan uppnå konsensus på flera sätt. Ofta kan en akut kris, exempelvis en ekonomisk chock, skapa den blåslampa som behövs för att grupper med olika åsikter ska komma överens. Vid andra tillfällen kan innovationer i andra städer, exempelvis när det gäller att hantera hemlöshet eller övergång till energieffektiva byggnader, bli en impuls för att agera. Oavsett den utlösande faktorn så är nyckeln att använda övertygande fakta för att utveckla en ömsesidig förståelse för problemet/möjligheten och fokuserad samverkan för att uppnå ett gemensamt mål och en uppsättning strategier. Det är också viktigt att släppa fram ledare från olika sektorer, med varierande bakgrund.
Du menar att stora städer kan gå före och ta fram lösningar på den typen av problem som nationer inte har lyckats särskilt bra med, exempelvis global uppvärmning och ökande inkomstklyftor. Vad är det som gör att storstäder i vissa avseenden åstadkommer mer än nationer?
– Städer har kommit att gå i täten när det gäller att lösa problem av flera orsaker. Först och främst kräver de flesta problem i vår tid multidimensionella lösningar som omfattar flera traditionella sektorer och discipliner. Det här är en direkt utmaning till det sätt som nationella regeringar är organiserade, det vill säga som specialiserade byråkratiska silos och stuprörsstrukturer som sällan talar samma språk eller ser på problem ur samma perspektiv. För det andra, förändringstakten har accelererat på grund av tekniska innovationer, i en takt som är så snabb att nationella regeringar inte klarar av att reagera och anpassa sig. Slutligen har nationella, centrala regeringar i många länder fastnat i intressekonflikter och ideologisk polarisering som lämnar ett vakuum, som storstäder har fyllt.
Du har besökt Sverige, och menar att små svenska kommuner borde “skala upp” och kliva in i större administrativa enheter, exempelvis regioner. Vad är fördelen?
– Många länder och regioner består av en stor mängd kommunala enheter. Den här fragmentiserade administrativa strukturen underminerar ofta kommunernas kapacitet att ta sig an stora utmaningar som till sin natur är sådana att de överskrider konstgjorda administrativa avgränsningar. Då menar jag sådant som trängsel i trafiken eller brist på bostäder till priser som ”vanliga” människor har råd med, eller kompetent arbetskraft. Att konsolidera kommunala enheter i allmänhet eller runt gemensamma utmaningar, eller runt möjligheter, är ett effektivt sätt att matcha ihop den organiska, moderna geografin som marknaden representerar med sättet att leva i städer och regioner.
I ett långsiktigt perspektiv, hur tror du att en stad som Stockholm kommer att fungera om 25 år? Kommer exempelvis staten att ha mindre inflytande över de stora frågorna?
– Som jag ser det kommer Stockholm och andra ledande globala städer att utvecklas på flera viktiga sätt de kommande decennierna. För det första kommer de att ingå i ett spirande nätverk av städer som kommer att skapa nya normer för urban tillväxt, styrning och finansiering. De här städerna kommer att dela innovationer med varandra och agera som en kollektiv katalysator för nya finansiella instrument och mekanismer. För det andra kommer relationer mellan olikartade sektorer och intressenter inom staden och storstadsregionen att stärkas och bli mer självklara, eventuellt med hjälp av nya mellanhänder. Avslutningsvis kommer relationen med den nationella regeringen bli mindre hierarkisk och utvecklas mot att bli en grupp av partnerskapsenheter som samarbetar för att uppnå ett gemensamt mål.
Daniel Bergstrand
Linda Schuur