Serneke rustar för sämre tider

Efter att Ola Serneke tog examen från Chalmers började han jobba på byggjätten Peab under 90-talet. Han testade många olika roller och var bland annat platschef, arbetsledare, entreprenadingenjör och kalkylator. Åren på Peab var ”en uppbyggnadstid” för honom som person.

– Det var utmanande och intressant och jag kände att jag växte hela tiden. Men efter ett tag började folk fråga mig varför jag inte startade ett eget bolag – de sa att ”det är ju dig vi anlitar – inte Peab”. Och även om det fungerade fint, så fanns en del saker som jag inte tyckte att man skötte på det mest optimerade sättet. Efter ett tag kände jag att, äh, nu startar jag eget, berättar Serneke när vi träffar honom på huvudkontoret i centrala Göteborg.

Och på den vägen var det. 2002 startades bolaget med koncernchefens namn. 15 år senare har man 900 anställda runt om i landet.

Hur var det då, i början?
– Jag var allt från kalkylator till inköpare, vd och höll koll på ekonomin. Däremellan skulle man driva projekt och vara ute på arbetsplatserna på kvällarna och röja, städa och köra grejer. Så det klart att det var en väldigt annorlunda tid jämfört med nu. Samtidigt var det ju det som byggde upp bolaget. Jag var väldigt nära min personal hela tiden, och den kärntrupp som var med då är fortfarande kvar och känner bolaget utan och innan.

Även om många förknippar Serneke med Göteborg – inte minst på grund av loggan på blåvita och rödgröna ryggar – finns bolaget numera på 13 orter. Förutom i Stockholm där man hårdsatsat de senaste åren finns man i bland annat Helsingborg, Malmö och Eskilstuna. Man har också expansionsplaner mot Linköping, Norrköping, Västerås, Örebro och Jönköping.

Men samtidigt som man jobbar hårt med expansionen av bolaget förbereder man sig på att snabbt kunna dra i handbromsen. Sernekes bästa år, resultatmässigt, kom mitt under brinnande finanskris 2008/2009 – något man lärt sig av och gärna upprepar.

– Likväl som ett storbolag vill man hela tiden optimera så att man är väldigt stark inför en kommande lågkonjunktur. Det låter kanske nästan konstigt att man planerar för det nu, när det är jättehögkonjunktur, men det kommer ju en sättning i marknaden såklart – och då ska vi vara bäst på att hantera den.

Inför krisen 2008/2009 hade Ola Serneke ”en känsla” av att den snart skulle komma. Då sålde han ett bolag precis innan för att fylla på med kapital.

– Det gjorde att vi gick in jättestarkt i 2009 och gjorde våra resultatmässigt starkaste år, procentuellt. Framför allt kunde vi köpa på oss fastigheter då, när ingen annan kunde eller ville köpa. På grund av det har vi efteråt gjort jättebra affärer och de fastigheterna har vi fortfarande kvar som projektutvecklingsprojekt.

En av de fastigheter som köptes under krisåren var en då halvobskyr sådan på Hisingen. När Göteborgs stad bestämde sig för att satsa på ett riktigt högt hus föll valet på fastigheten som ägdes av Serneke. Nu står man inför att bygga en ny stadsdel med Nordens högsta hus, Karlatornet. I slutet av maj godkändes den sista detaljplanen och bygglovet.

– Nu ska det bara godkännas i kommunfullmäktige också, för att sedan vinna laga kraft i juni. Planen är att börja bygga i september, om planen inte överklagas vilket vi hoppas vid gudarna att den inte gör.

Karlastaden. Bild: KUB Arkitekter.

Karlatornet har av uppenbara skäl diskuterats mycket sedan planerna presenterades. Tornet har blivit lite lägre, lägenheterna något färre – men nu har försäljningen av lägenheterna i höghuset, som är det första man bygger i Karlastaden, påbörjats. Målet är att även hotellet och kontorsdelen ska säljas innan bygget påbörjas.

När Ola får frågan om processen varit krångligare än vanligt reser han sig upp och går och bläddrar bland sina pärmar. Han pekar på ett A3-papper med månader och år i olika färger, i hörnet står det ”uppstartsmöte”. Längst bort i kanten är ”1 juli 2017” markerat.

– Här var det första uppstartsmötet vi hade med staden, 2015 när detaljplanen startade. Vi pratade fram och tillbaka om när det kan vara klart, och jag sa att innan semestern 2017 måste väl planen ändå vara antagen? Och det är rätt lustigt, för då stämmer det ganska exakt.

Serneke menar att det är många som varit ifrågasättande mot planerna, och jämfört dem med förlustaffären Turning Torso.

– Det är inte samma sak bara för att det är ett högt hus. När man byggde Turning Torso var marknaden helt annorlunda, och man byggde hyresrätter. Här bygger vi bostadsrätter, och marknaden och prisläget är helt annorlunda. Vi har över 90 000 i försäljning i snitt. Det blir lite det klassiska Ingemar Stenmark-citatet ”det är inte lätt att förklara för någon som inte förstår” – folk underskattar lätt vår kompetens, eller så förstår de inte hur vi jobbar. Jag känner mig väldigt konfident i att det här kommer att fungera. Vi hade inte gett oss in i det här om vi inte hade vetat att vi hade hundra koll på allt.

Även om Karlastaden är en liten del i er totala portfölj och det har fått en del kritik, hur viktigt tror du att projektet är för ert varumärke?
– Jag tror att det är jätteviktigt ur en ”snackis-synvinkel”. Det är ju många som pratar om det. Samtidigt är det få som förstår vad de egentligen pratar om – det är egentligen bara vi som är insatta i det.

Det är inte bara stora projekt som är snackisar för bolaget. Den som är intresserad av fotboll och hockey har nog sett loggan swisha förbi på både en och annan rygg. Förutom att sponsra storlagen IFK Göteborg och Frölunda Indians sponsrar man totalt 107 föreningar av olika slag. Ola Serneke menar att det dels är ett sätt att ge tillbaka till samhället – men också för att få sina anställda att jobba hårdare.

– Alla våra anställda är engagerade på ett eller annat sätt, själva eller via sina barn – och föreningar har det jättejobbigt idag. Det går givetvis inte att räkna på kronor och ören, men om vi placerar pengar i sponsring och får stolta medarbetare som jobbar hårdare, kämpar och skapar en bra kultur har vi fått tillbaka de pengarna på en månad.

Så du kan inte börja sponsra AIK?
– Jag har faktiskt fått frågan, men det klart att det skulle bli jobbigt känslomässigt..

Maria Nordlander