Så skapade bröderna Mattsson varsin byggjätte

John Mattson och Einar Mattsson är bröderna som symboliserar den lyckade klassresan. Födda och uppväxta i ett fattigt skärgårdshem skapade de vad som senare kom att bli de miljardvärderade byggjättarna John Mattson AB, JM AB och Einar Mattsson AB.

Det hade kunnat vara hämtat från Strindberg – höganäskrus och svångrem – om det inte vore för att det var en saga ur verkliga livet. ”En något disig men varm sensommardag år 1927 klev den unge bondsonen Einar Mattsson ombord på den vita ångbåten från Edeby ångbåtsbrygga”, skriver till exempel Gunilla Wettergren i festskriften Byggmästarns resa 1904–2004. En likartad resa anträddes för övrigt av lillebrorsan John, när denne som 15-åring år 1930 mönstrade på som jungman i 24 månader på fraktbåt mellan Tyskland, Finland och svenska västkusten.

Mycket skildeE emellertid de båda Mattssonssönerna åt. Einar var äldst i en syskonskara om sex barn, och var elva år äldre än minstingen John. Och under början och mitten av 1900-talet hann mycket hända med svenskt utbildningsväsende – händelser som bidrog till skillnader i brödernas livsåskådning. Einar hade ju bara fyra års folkskola, berättar Einars dotterson Stefan Ränk, i dag vd för Einar Mattsson AB. John, å sin sida, tog examen vid Tekniska skolan som byggnadsingenjör. Detta gjorde att Einar genom hela livet kom att fokusera på saker han kunde och förstod sig på genom eget, praktiskt arbete, medan John vågade testa nytt, utmana och diskutera fram andra lösningar.

Med ett topplån på 2 500 kronor startade Einar sin firma 1935.

– Vi brukar säga att Einar intresserade sig mycket för hantverket och John för nätverket, minns Stefan Ränk. Alltjämt var de båda inriktade på att skapa något, bygga upp värden, skaffa sig en ekonomisk trygghet. Bakgrunden var sorglig – pappa Axel var begiven på starkvaror, festade, spelade och förfor vårdslöst med låneväxlar hos banken. 1924 tvangs familjen flytta ifrån mamma Augustas fädernegård och bli arrendebönder. Som en följd av olyckan blev modern ”nervklen”, som det hette. Einar, å sin sida, gick med i nykterhetslogen. 1937 hade han så sparat ihop till en liten stuga åt sina föräldrar, som de kunde bo i på sin ålders höst. Men ännu var det långt till miljonerna.

Byggde villa åt Kreuger

Efter att “Axel Mattsas raska pojkar” lämnat familjehemmet på Väddö och begett sig in till stan började de så småningom arbeta i byggsvängen. Redan på hemön hade Einar fått några påhugg med att bygga lador, bryggor och dyngplattor, och när han så flyttade till Stockholm blev han kompis med den tidigare utflyttade byggmästaren från Väddö och träffade en annan kompis från skärgården, norrmannen Karlsén. Senare fick Einar jobb hos en annan byggmästare, som bland annat byggde villa åt finansmannen Kreuger.

Läs även: Här är Einar Mattssons nya affärsutvecklare

Men 1929 kom börskraschen, och 1932 tog Ivar Kreuger sig av daga. Inte ens ombudsmännen i timmermannafacket fick jobb, och de beklagade sig, för de var vana vid att komma i första hand på byggena, berättar Einar Mattsson i Gunilla Wettergrens bok. Med lite tur fick ändå Einar Mattsson fortsatt jobb på olika byggen. Nu kunde han dessutom spara in lite på den egna boendekostnaden genom att kampera ihop med de inresta bröderna John och Erik.

”Där ingick vägglössen bland de vanligaste husdjuren”, skriver dock Wettergren. En bordell med bråkiga kunder intill gjorde inte saken bättre, och efter hand flyttade brödratrion till annan adress. John hade å sin sida redan som grabb i Roslagen sett på byggena som var på gång i hemtrakten och börjat hjälpa till på dem. 1934–35 gick han på Stockholms Läns Folkhögskola på Väddö, där bland annat byggnadskunskap ingick. Efter militärtjänst läste han vidare på kvällarna. Studierna bekostades genom byggnadsarbeten hos brodern Einar och några stipendier, berättades det i biografin Ett byggmästarliv om John Mattson, av dottern Karin Mattson Nordin och Anders Gullberg. Nätverkaren John fick även kontakt med en Stockholmsdirektör som var sommargäst på Väddö. Denne presenterade honom för chefen för Skånska Cementgjuteriet, som så småningom anställde yngste sonen Mattsson som arbetsledare och delaktig i bygget av Södersjukhuset. 1942 blev John godkänd som ansvarig byggmästare av byggnadsnämnden i Stockholm.

Startade under eget namn

1935 startade se Einar Mattsson företaget som bär hans eget namn, ”med byggnadskreditiv från tomträttskassan och ett topplån på 2 500 kronor från byggmaterialföretaget Olsson & Rosenlund”. 1944 följde yngste brodern i hans spår. Det första bygget tillsammans med brodern blev ett bostadshus med 18 lägenheter i Hägersten. Hela projektet gick på 428 000 kronor. Redan inför nästa projekt gick bröderna dock skilda vägar, om än som goda vänner. Under åren som följde gjorde de sedan fantastiska karriärer framför allt inom bygg, men även förvaltning. Einar Mattssons firma blev aktiebolag 1976 med namnet Einar Mattsson Byggnads AB, och Einar kvarstod som vd och ordförande fram till 1985. Efter Einars frånfälle bildades ett koncernbolag, under vilket fastighets- och byggnadsdelarna inordnades som separata företag (och så småningom även separata bolag för projekt, förvaltning och annat).

Einar Mattssons dotterson Stefan Ränk är i dag vd för Einar
Mattsson AB.

John Mattson å sin sida kvarstod som vd i byggnadsbolaget till 1965, då denna del knoppades av och såldes till Industrivärden för att bli dagens JM. John själv berättar varför i boken Ett byggmästarliv: Erbjudandet från Industrivärden att köpa kom helt överraskande på min femtioårsdag. Jag sa nej. […] Men jag diskuterade saken med en vän, advokaten Frank Hallis Wallin, som sa: ”håller du på så här i tio år till är du slut, då är du död med den takten du håller.” Utifrån vännens råd började Mattson på nytt fundera, ställde sig frågan ”Vad händer om jag går bort?”, beslöt sig för att sälja av byggverksamheten och påbörjade så prisförhandlingar. John hade en kraftigare tillväxt i sin verksamhet, gjorde fler affärer och hade en större expansion kommenterar Stefan Ränk för att jämföra sin morfar Einar med dennes bror. I dag, runt 80 år senare, kan man konstatera att byggarbröderna från Väddö lyckades ganska väl. Medan Einar Mattssons sammanlagda fastighetsbestånd i dag är värderat till cirka 15 miljarder värderas fastigheterna i John Mattson AB till cirka 6 miljarder. JM har anläggningar till ett värde om 10 miljarder. Hyresvärdet är för Einar Mattsson AB 494 miljoner kronor, John Mattson AB 264 miljoner och JM cirka två miljarder. Vad var det som hände däremellan? För att få en nyckel till förståelse bör man gå tillbaka till mitten av 50-talet och årtiondena därefter.

Le Corbusier besökte Vällingby

Mycket har skrivits om det svenska miljonprogrammet och den byggboom det medförde. Under parollen ”ABC – Arbete, Bostad, Centrum” skulle man kunna jobba, bo och handla på samma ställe. Krigstidens trångboddhet och lort skulle byggas bort, modernism och hög byggstandard skulle införas. Världsarkitekter som Le Corbusier besökte och hyllade Vällingby. För två unga up-and-coming byggherrar i Stockholm utgjorde dessa decennier en guldgruva. Einar fick kontrakt bland annat på att bygga hyreshus i Stockholmsförorterna Vårberg, Sätra och Tensta, medan Johns företag bland annat lät anlägga de väldiga Farsta centrum och Grindtorp i Täby. Många av avtalen träffades direkt och utan konkurrens mellan styrande politiker, bostadsrörelser som HSB samt byggföretagen.

Läs även: von Bahr: “John Mattson ligger rätt i tiden”

– Det där var ju en annan tid, berättar Stefan Ränk. Einar kunde gå upp till sittande finansborgarråd när hans gubbar saknade sysselsättning och få nya markanvisningar. Det var en kultur av slutna och rökiga rum som i dag känns väldigt avlägsen. Pengar kunde även skyfflas tvärs över de olika företagen, som när Larsberg byggdes i slutet av 60-talet. Då gav förvaltningsbolaget John Mattson exklusiv rätt till John Mattson Byggnads AB att exploatera den ägda, exklusiva tomtmarken i Larsberg på Lidingö utanför Stockholm. Resultatet blev att stora värden skapades, inte minst för John Mattson själv (som även innehade den största privata aktieposten i det avsålda byggbolaget). I dag är dock sådana ”sweetheart agreements” ett minne blott.

– Däremot kan vi göra affärer med varandra, både köpa och sälja, men då sker det i konkurrens, genom anbud, säger JM:s vd sedan 2002, Johan Skoglund.

1995 gick John Mattson bort, 80 år gammal, och 2001 dog Einar, tre dagar innan han skulle fylla 97. Återväxten i deras företag är emellertid tryggad: Einars barnbarn Stefan Ränk är vd för Einar Mattsson-koncernen och Johns dotter Kerstin Skarne kvarstår som ensam storägare i John Mattson AB, som har som mål att uppnå ett fastighetsvärde om minst 10 miljarder kronor till år 2023. Kronjuvelen JM, Johns byggnadsverksamhet (som även har en stor egen förvaltningsverksamhet) tuffar också på – även om dess aktie tillhört de mest blankade på börsen under senare tid.

– De som blankar tror sannolikt att bostadsmarknaden kommer att gå ner. De tittar på bostadsmarknaden i Sverige som ett makro-case och utgår från det, säger Johan Skoglund. Axel Mattsas ättlingar har fortsatt långt in på 2000-talet att göra affärer med ömsom hantverk, ömsom goda nätverk. 2008 sålde Svenska Bostäder av allmännyttan i förorten Hjulsta till Einar Mattsson, till de boendes oro, Socialdemokraternas vrede och pressens braskande skriverier. Prislappen låg på 600 miljoner kronor för 1 200 bostäder, eller motsvarande 6 600 kronor per kvadratmeter. Vad beräknas då lägenheterna vara värda i dag, cirka tio år senare?

– De är väl värda det dubbla nu, skulle jag säga, svarar Stefan Ränk.

Mer om bröderna

JOHN MATTSON

- Född på Väddö i Roslagen 1915, död i Djursholm 1995. Gift 1943 med Anna-Stina f. Porath (död 2009).
- Familj: Barnen Kristina f. 1943, Karin f. 1945, Kerstin f. 1948, Ann-Sofie f. 1951 och Johan f. 1961 d. 1978.
- Utöver bygg och företagande även intresserad av konst.

EINAR MATTSSON

- Född på Väddö 1904, död på Södermalm, Stockholm 2001. Gift 1939 med Birgit f. Lindgren (död 2012).
- Familj: Dottern Marianne f. 1941.
- Intresserad av skärgårdsliv, jord- och skogsbruk, jakt och fiske. Källor: Wikipedia, Svensk biografisk handbok

Joakim Rådström