Nishimura: “Det finansiella systemet har stora problem”

Dagens situation med negativa räntor världen över gör det globala finansiella systemet väldigt skakigt. Det säger Kiyohiko Nishimura, före detta vice centralbankschef i Japan till Fastighetsnytts Oskar von Bahr.

Negativa räntor sprider sig som en löpeld över världen. Det finns i nuläget obligationer till ett värde av över 100 biljoner kronor som handlas till negativ ränta. Exempelvis skapade Tyskland rubriker i augusti genom att sälja en 30-årig statsobligation med negativ ränta. Enligt Kiyohiko Nishimura ökar negativa räntor riskerna i det finansiella systemet avsevärt. Faran består främst i att skillnaden mellan korta och långa räntor tenderar att tryckas ihop. Det skapar problem för bankerna och andra finansiella institutioner, då dessa i regel tar korta lån och lånar ut på lång sikt till högre ränta. Om räntan på långa lån faller så att skillnaden blir för liten så minskar bankernas marginaler.

Läs även:  Momsterchocken– så rustar branschen

– Hela systemet blir väldigt känsligt för oförutsedda externa reala chocker. Små räntespreadar innebär att det finansiella systemet har stora problem, sade Kiyohiko Nishimura till Fastighetsnytt i samband med Business Arena Stockholm i september.

Ett problem för bankerna är att det kan vara svårt att föra över sjunkande långräntor på privatkunder genom att införa negativa räntor på privatkunders konton.

– Jag tror inte det skulle sluta fredligt, säger Nishimura. Om bankerna trots allt skulle lyckas med att få igenom negativa räntor så kan det leda till att folk blir mer vårdslösa med pengar eftersom sparande ger negativ avkastning.

Kiyohiko G. Nishimura intervjuades av Oskar von Bahr på Business Arena i Stockholm i september. Foto: Mattias de Frumerie

Inte heller det är optimalt enligt Nishimura. Bland annat leder det till att unga människor som sparar inför pensionen straffas. Det finns några exempel på negativ ränta för privatkunder, men det berör än så länge bara mångmiljonärer. Exempelvis införde Jyske Bank i augusti negativa räntor på konton för kunder med över 7,5 miljoner danska kronor på kontot.

Krisåtgärder blir permanenta

Centralbanker världen över har vidtagit en mängd åtgärder de senaste tio åren för att stimulera ekonomin alternativt få upp inflationen. Danmark var först med att införa negativ styrränta 2012 och sedan har andra länder hakat på, däribland Riksbanken och den japanska centralbanken. Vid sidan av negativa räntor har det även vidtagits en mängd andra typer av åtgärder, som exempelvis storskaliga obligationsköp för att trycka ner räntan även på längre löptider. Risken är dock att den här typen av extraordinära åtgärder med tiden permanentas.

– När åtgärder som vidtagits i en nödsituation förlängs uppfattar folk inte att det fortfarande är en nödsituation, och det är ett problem. I viss mån är inte de negativa räntorna ett problem, utan det är hur länge situationen består. Om det pågår längre och längre så har vi väldigt allvarliga problem, förklarar Nishimura.

Läs även: Bromance bakom K-Fastigheters framgång

På sikt måste det ske en normalisering av kreditspreadarna, enligt Nishimura. Skulle situationen däremot bestå så kan det i förlängningen leda till att centralbankerna överväger mer dramatiska alternativ, som att helt sonika ta över bankernas roll.

– Om centralbanken har digital valuta och alla har ett konto hos centralbanken så minskar viljan att använda vanliga banker eftersom centralbankerna har högre trovärdighet. Men det är ett så kallat atombombsalternativ, säger Nishimura. Det vore dock främst aktuellt om dagens system skulle visa sig bli dysfunktionellt med tiden.

– Om banksystemet har problem så är det enda sättet att få saker att flyta på bra att ersätta banksystemet med ett system med digital valuta från centralbanken, säger Nishimura.

Digitala centralbankspengar kan ses som en centraliserad och prismässigt stabil variant av en kryptovaluta. Tanken bakom bitcoin, och många andra kryptovalutor, är annars att de ska vara decentraliserade. Det innebär bland annat att ingen enskild aktör ska kunna stoppa transaktioner eller på annat sätt styra över systemet.

Facebooks Libra

Det finns dock andra skäl till varför centralbanker skulle vilja införa digitala valutor. Ett sådant är att privata aktörer börjat få upp ögonen för kryptovalutor och börjar tala om att skapa egna så kallade stable coins, det vill säga en digital valuta som är peggad till exempelvis dollarn. Det mest kända exemplet är Facebooks planer på att skapa valutan Libra. Det är tänkt att vara en global valuta som ska göra betalningar lika enkla som att skicka textmeddelanden. Libra skulle vara backad av dollarn och några andra valutor i syfte att stabilisera värdet. Tanken på att skapa en global valuta är inte ny. Redan i början av 40-talet föreslog John Maynard Keynes och E F Schumacher valutan Bancor, som var tänkt att vara just en sådan. Facebooks planer har dock redan stött på patrull. Planerna har mötts av många kritiska frågor från politiker i USA och på andra håll, delvis på grund av Facebooks något skamfilade rykte. Dessutom har flera tunga partners redan hoppat av projektet, däribland Mastercard, Visa och Paypal.

– Libra är chockerande för många centralbanker då den berövar dem privilegiet att kunna kontrollera det finansiella systemet. Den är ett hot mot mindre trovärdiga centralbanker i Afrika och på andra platser. Libra blir som ett slags överstatlig organisation, och det blir då en politisk och inte bara en ekonomisk fråga, säger Nishimura.

Läs även: Ytterligare svag konjunktursignal för industrin

Ett generellt problem med stable coins är att de har en högre risk än vanliga valutor. Ta exemplet Tether, som är peggad till amerikanska dollarn och är en av världens mest handlade kryptovalutor. Om alla samtidigt skulle försökte växla in sina Tether mot riktiga dollar så skulle det Hongkong-baserade bolag som står bakom valutan knappast ha full täckning, enligt Nishimura.

– Facebooks Libra och Tether försöker dra nytta av centralbankernas trovärdighet utan att betala någon avgift eller liknande. Det gör centralbanker väldigt arga, och det är även väldigt dåligt för den finansiella stabiliteten, säger Nishimura.

Kinas centralbank meddelade under hösten att man snabbat på ett projekt för att skapa en digital version av landets valuta yuan. Att det plötsligt blivit så bråttom kan ha att göra med oro över konsekvenserna av om Libraprojektet blir verklighet. Kinas digitala valuta är tänkt att kunna användas av Tencents Wechat och Alibabas Alipay.

Kinesiska centralbanken en osäkerhet

Diktaturen Kina är dock inte heller den mest trovärdiga aktören. Att låta dem ha total kontroll på alla transaktioner som görs låter inte som någon önskedröm.

– Anonymitet och den typer av frågor blir väldigt viktiga. Litar du verkligen på den kinesiska centralbanken? frågar sig Nishimura.

Samtidigt varnar Mark Zuckerburg för konsekvenserna av om USA stillatigande inväntar Kinas digitala valuta. Han har bland annat varnat för att USA riskerar att halka efter om man inte agerar, vilket bland annat skulle riskera landets finansiella ledarskap. Det finns många andra centralbanker som håller på och utreder frågan om digitala valutor. Bland annat tittar Riksbanken på om man ska skapa en e-krona. Riksbankchefen Stefan Ingves sa nyligen att Libra är en ”otroligt viktig” katalysator som man måste förhålla sig till.

Digitala valutor – vem tar kommandot?

Libra har stött på stort motstånd bland beslutsfattare och riskerar att sluta sina dagar i papperskorgen. Det är dock bara en tidsfråga innan digitala valutor införs. Många centralbanker har olika typer av projekt på gång. Kina är ett av länderna som har längst framskridna planer. Kina flaggade under hösten för att man är på gång att lansera en digital yuan. Den exakta tidsplanen är oklar än så länge. Landet har dock studerat frågan i fem–sex år och kan mycket väl bli först i världen med att lansera en digital valuta. En fördel med digitala valutor är att det lättare går att flytta pengar över landsgränser än med konventionella valutor. Det gör att en sådan kan bli väldigt populär att använda vid exempelvis handel. Det sätter press på USA och andra länder att agera innan en digital yuan blir alltför populär.

Digitala valutor bygger oftast på blockkedjeteknik, som Kina också tar på största allvar. Kommunistpartiets generalsekreterare Xi Jinping sa i oktober att landet bör satsa mer på tekniken. En fördel för USA är att där finns några av världens främsta blockkedjeföretag, däribland Silicon Valley-bolaget Ripple som står bakom kryptovalutan XRP.

XRP är den enda kryptovaluta hittills som används i någon större utsträckning i den verkliga världen. Kryptovalutor har sedan bitcoins tillblivelse för tio år sedan annars huvudsakligen tjänat till att vara en lekstuga för traders. I somras började Moneygram, som är en av världens största pengaöverföringsbolag, använda XRP som bryggvaluta för att göra transaktioner mellan amerikanska dollar och mexikanska pesos. Fördelen med att göra på det viset är att det bara tar några sekunder, och det är dessutom mer eller mindre gratis att göra transaktioner med XRP. Än så länge är det bara tio procent av överföringarna mellan USA och Mexiko som görs med hjälp av XRP, men andelen ökar kontinuerligt och Moneygram är på gång att göra på samma sätt i fler valutakorridorer. D

Oskar von Bahr