Momsterchocken – så rustar branschen

Skatteverket är på offensiven igen – den här gången med skärpta momsregler som bland annat slår mot bostadsbolag och fastighetskoncerner med många dotterbolag. Det är dåliga nyheter för branschen, som rustar för motvärn.

Den här artikeln är även publicerad i Fastighetsnytt nummer 6 som utkom i december.

Skatteverket publicerade tidigare i år ett ställningstagande rörande hur moms ska behandlas i företagskoncerner. Utlåtandet kan få långtgående och svåröverskådliga konsekvenser för fastighetsbranschen. Vad som är klart är att det kommer att leda till högre momskostnader. Det kan även tillkomma administrativt krångel och kostnader kopplade till detta.

– Det här kan komma att betyda stora kostnadsökningar för fastighetsbranschen och i slutänden bostadsbranschen. I förlängningen kan det påverka hyrorna, säger Christian Merseburg, expert inom fastighetsmoms och auktoriserad skatterådgivare på BDO.

Skatteverket är väldigt aktiva i frågan, och flera skatteexperter vittnar om att många bolag fått frågor från myndigheten.

– Min uppfattning är att Skatteverket lägger stor vikt vid det här området just nu. Branschkollegor jag har kontakt med delar min uppfattning om att det är en aktuell fråga, säger Christian Merseburg.

Bakgrunden är att Skatteverket vill förhindra att koncerner drar av mer momskostnader än de har rätt till. Detta kan göras genom att vid internfakturering rikta momskostnaderna mot dotterbolag med full avdragsrätt medan andra verksamheter, som har begränsad eller ingen avdragsrätt, får ett rabatterat pris. Bostäder är en typ av verksamhet som inte har någon avdragsrätt, då kunderna inte utgörs av företag som man kan slussa vidare momsen till.

Skatteverket låter sig inte nedslås

För att förhindra att underpriser tas ut kräver Skatteverket att bolagen kan bevisa att man använder sig av marknadspriser när man tillhandahåller interna tjänster. Det kan dock vara lättare sagt än gjort eftersom det ofta inte finns en exakt jämförbar tjänst på den öppna marknaden.

Skatteverket låter sig dock inte nedslås av detta. I stället anger myndigheten en egen metod för att räkna ut marknadspriset bakvägen genom att titta på bolagets kostnader för att tillhandahålla tjänsten. Skatteverket räknar dock in en rad indirekta kostnader och landar i att marknadspriset ska motsvaras av en stor andel av moderbolagets kostnader. Myndigheten ger i utlåtandet en hel radda exempel på vad man kallar ”allmänna omkostnader” som ska ligga till grund för uträkningen av marknadspriset.

Christian Merseburg. Foto: Mattias de Frumerie

Det kan till exempel röra sig om kostnader för revisionsarbete, delårsrapporter, bolagsstämma för koncernen, pressreleaser, IT-system, lokalkostnader, VPC-kostnader, nyemissionskostnader och andra börskostnader, kostnader i form av löner till vd och annan personal, styrelsearvoden, resekostnader och inköp av externa konsulttjänster, heter det i ställningstagandet. Det är oklart vilken typ av kostnader som inte ska ligga till grund för beräkningen, eftersom Skatteverket inte ger exempel på sådana. Christian Merseburg anser att man kan ifrågasätta Skatteverkets sätt att resonera.

– Vad är marknadspris? Begreppet som normalt motsvarar vad en oberoende part kan tänka sig att betala på en fri marknad ska nu i vissa fall i stället motsvara kostnaderna man haft det aktuella året, säger han.

Konstiga effekter

Enligt Merseburg kan myndighetens nya synsätt leda till märkliga konsekvenser.

Han ger ett exempel med ett moderbolag som säljer tio konsulttimmar till ett dotterbolag som till 50 procent driver momspliktig verksamhet. Om bolaget inte kan visa att marknadspriset är några hundra kronor i timmen så kan det helt plötsligt bli tvunget att fakturera ut moderbolagets kostnader. Skulle dessa uppgå till en miljon kronor så ger det ett timpris på hisnande 100 000 per timme. När det gäller momskostnader så får dotterbolaget bara dra av hälften av dessa. Därmed skulle kostnaden för moderbolagets tjänster öka med 125 000 kronor, det vill säga hälften av den totala momsen på 250 000 kronor.

Marknadspriset varierar

En annan konsekvens med att ha ett marknadspris som bestäms av bolagets kostnader ett visst år är att det skulle börja leva sitt eget liv över tid.

– Marknadspriset kan öka från ett år till ett annat, och sedan kan det minska igen, trots att det är precis samma tjänst som du tillhandahåller hela tiden, säger Merseburg.

Den effekten kan förstärkas av att Skatteverket i sin uppräkning även nämner uppenbara engångskostnader såsom nyemissionskostnader. Engångskostnader kan skilja sig kraftigt från år till år och skulle därmed leda till ökade svängningar. Effekten kan även bli extra uttalad för tillväxtbolag som har stora kostnader ett visst år när man befinner sig i en expansionsfas. Skatteverket anger dock att bolag kan smeta ut vissa kostnader över fem år, vilket skulle kunna jämna ut svängningar en del.

Skapar merarbete

Ett annat huvudbry som nämns av skatteexperter är att det krävs skriftlig bevisning för att blidka Skatteverket. Krav på skriftliga avtal mellan bolag i samma koncern skapar en mängd merarbete, som även det kan leda till kostnader. Problemet blir extra uttalat i fastighetssektorn, eftersom koncerner kan ha över hundra dotterbolag. Det är en följd av att branschen tycker att det är praktiskt vid transaktioner att ha fastigheterna paketerade i bolagsform.

Skatteverkets offensiv kommer dock inte per automatik att innebära att alla deras krav går igenom. Vissa fastighetsbolag kommer antagligen att gå till motvärn genom att ta till rättsliga åtgärder. För att rättsläget ska bli klarare krävs en dom i Högsta förvaltningsdomstolen. Det kan dock dröja, då ett sådant mål skulle behöva tröskas igenom lägre instanser i rättskedjan.

Oskar von Bahr