Men, kan det verkligen stämma…?

Praktisk analys av förslag till nya skatteregler – ränteavdrag i bolag med underskott

I juni 2017 överlämnade Finansdepartementet ett förslag till nya skatteregler. Förslaget innehåller ändrade skatteregler på flera områden, bland annat avdragsrätt för ränta vid vissa gränsöverskridande situationer (hybridregler) och skatteregler om finansiell leasing.

Mest uppmärksamhet har dock förslaget om en generell begränsning av avdragsrätt för räntor fått och det är sannolikt detta förslag som kommer att få störst betydelse för fastighetsbranschen som är kapitalintensiv bransch och beroende av extern finansiering. Det förslag som har erhållits är omfattande och inte helt lättillgängligt – vad blir egentligen effekten för bygg- och fastighetsbolag?

Sammanfattningsvis innebär förslaget att avdragsrätten för räntekostnader (såväl koncerninterna som externa) begränsas. Begränsning av avdragsrätten föreslås enligt två alternativ; 35 procent av EBIT eller 25 procent av EBITDA. Det bör noteras att det är skattemässigt EBIT- respektive EBITDA som avses. Det innebär exempelvis att skattemässiga underskott, kostnader enligt det utvidgade reparationsbegreppet och koncernbidrag ska beaktas vid beräkning av ränteavdrag.

Det förslås vidare att underskott från tidigare år får endast användas för kvittning av 50 procent av det skattepliktiga resultatet under de två alternativt tre kommande åren samt att bolagsskatten sänks från 22 procent till 20 procent.

Vi vill med denna artikel uppmärksamma läsaren på några praktiska effekter som uppkommer vid tillämpning av förslaget. Nedan redogör vi för ett förenklat exempel för bolag med skattemässiga underskott (det bör noteras att vi inte gör anspråk på att exemplet är uttömmande och att vi av pedagogiska skäl har vi valt att bortse från effekter av exempelvis koncernbidrag, resultat från handels- och kommanditbolag etc.).

Exemplet nedan är delvis hämtat från verkligheten och bygger på följande förutsättningar:

Enligt nuvarande regler kan hela det inrullade underskottet nyttjas mot vinster i bolaget och något skattepliktigt resultat uppkommer inte (utrullat underskott 1 000 – 350 = 650).

Om förslaget införs innebär det att det skattemässiga underskottet reducerar underlaget vid beräkning av ränteavdraget, samtidigt som bolaget under två alternativt tre år endast får nyttja halva det skattepliktiga resultatet mot underskottet och därför kommer att betala aktuell skatt (85 respektive 72,5). Utrullat underskott uppgår till 575 respektive 637,5.

Sammanfattning

Ovanstående beräkning föranledde kommentaren ”Men, kan detta verkligen stämma…?” när vi presenterade resultatet vid ett klientmöte och vi förstår (och delar) den reaktionen. Om nya regler enligt förslaget skulle införas skulle det innebära att skattesituationen kommer att förändras i grunden för ett stort antal fastighetsbolag. Därtill ska läggas effekterna av den s k paketeringsutredningen som presenterades i mars 2017 som förväntas få stor effekt för fastighetsbranschen.

Förslaget om begränsade ränteavdrag är tänkt att träda i kraft den 1 juli 2018 och tillämpas räkenskapsår som påbörjas närmast där efter. Förslaget är nu på remiss och remisstiden går ut den 26 september 2017.

Anna Persson
Partner, Svalner

Viktor Sandberg
Managing Partner, Svalner