Marknadspris är rättvist

I en artikel i Fastighetsnytt nummer 6, 2017 så ondgör sig bostadsministern över att kommuner tar ut marknadspris för mark för att ”dra in så mycket pengar som möjligt till kommunen”. På så sätt tillkommer inga bostäder med rimliga hyror påstår han.

Det är självklart att markpriset påverkar slutpriset för konsumenter. Samtidigt är det värt att påminna om att det är förenat med kostnader i kommuner med omfattande nybyggnation. Särskilt i redan täta områden i storstadsregioner, där ingrepp måste ske varsamt och hanteras i samband med övrig bebyggelse. När nya områden ska bebyggas måste ny infrastruktur anläggas. Dessutom tillkommer stora kostnader för samhällsfastigheter som förskolor, skolor, äldreboenden. Detta måste finansieras.

Som kommunpolitiker har jag då två val. Antingen får befintliga skattebetalare betala för att de får nya grannar, via skattesedeln. Eller så får exploatören betala marknadspris för marken de vill bygga på. Jag anser det mest rättvist och ekonomiskt korrekt att inte dumpa skattebetalarnas mark till underpris.

Skulle kommunerna sälja marken till underpris får skattebetalarna stå för notan och någon annan tar hem vinsten. Det är inte rättvist och riskerar att för lång tid framöver skapa en negativ opinion till nya bostäder. Självklart skulle detta även riskera att skapa ljusskygga incitament för att få en bättre affär än om alla konkurrerar på lika villkor.

En väsentlig del av kostnaden för bostadsprojekt utgörs av skatter och avgifter. I skriften Så får vi fler och billigare hyresrätter har ekon. dr Gunnar du Rietz räknat fram att produktionskostnaden av en genomsnittlig lägenhet utgör hela 35,7 procent skatter och avgifter. Samtidigt ger staten ut byggsubventioner om än i blygsam omfattning sett till helheten, det är en ineffektiv politik som tar med ena handen och ger med den andra.

Enligt en granskning som Dagens Nyheter har gjort 2016 tar det i snitt 10 år från idé till nyckelfärdigt för att färdigställa flerbostadshus. Detta gör att bostadsmarknaden blir reaktiv och har svårt att svara på aktuella behov.

För att på sikt skapa en hållbar bostadspolitik på sikt krävs det omfattande liberaliseringar. I grunden handlar det om att stärka äganderätten för markägare och minska antalet politiska pålagor och regleringar. Idag så fördröjs dessutom bostadsprojekt i flera år av olika anledningar. Att korta byggtider och ge bostadsutvecklare stabila förutsättningar över tid bör vara en av regeringens främsta målsättningar för att skapa en fungerande bostadsmarknad.

Leif Gripestam (M)
Kommunstyrelsens ordförande i Täby