Klarakvarteren 2.0 lever upp till forna visioner

Artikeln är även publicerad i Fastighetsnytt nummer 5, 2018.

Citysaneringen, norrmalmsregleringen, rivningen av klarakvarteren, bygget av det moderna Stockholm. Kär stadsomvandling har många namn – och många kritiker. Visionen för den moderna och företagsvänliga huvudstaden nådde inte ända fram, men kanske håller drömmarna på väg att uppfyllas 50 år senare.

Norrmalmsregleringen beslutades i stadsfullmäktige 1945, och genomfördes mellan 1950 och 1970. Det var i grunden en omfattande revision av stadsplanen för nedre Norrmalm i centrala Stockholm. Bakom planen låg främst tre behov i form av utbyggd infrastruktur för en växande befolkning, sanering av nedgångna kvarter samt så kallad citybildning.

Kritiken mot det omfattande projektet fanns redan från start, men nådde nya höjder när den ökända riksgropen växte sig större och politikerna inte nådde fram till det man förutsatt. Även efter att projektet avslutats har det knappast gått till historien som ett lyckat stadsutvecklingsprojekt.

Betonar skillnaderna
Idag reser sig byggkranarna återigen högt i de gamla Klarakvarteren. Runt Brunkebergstorg, Sergels Torg, Centralstationen och gatorna runt omkring byggs hotell, kontor och till och med en och annan bostad i rasande takt.

Vi har träffat Jan Jörnmark, expert på norrmalmsregleringen. Trots att det finns likheter mellan då och nu, betonar han skillnaderna.

– Det du hade då var en process som var driven av resursbrist: få människor och försämrad ekonomi. Det du har idag är motsatsen – fler människor och starkare ekonomi, säger han.

Han menar samtidigt att det genom åren skapats en förvrängd bild av projektet. Visionen om ett blommande näringsliv i city förverkligades visserligen i sinom tid, men när riksgropen skulle fyllas fick man snarare genomföra “nöduthyrningar”.

– Det man har runt 1970 är riksgropen – en riksgrop som du får fylla med hus som byggs med ganska små resurser och som sedan får fyllas med kommunala förvaltningar. Runt det här har det sedan skrivits en helt annan historia, att man skulle kröna det moderna Sverige. Det var inte alls så.

Norrmalmsregleringen genomfördes i en kontext som idag är svår att föreställa sig. Varje dag lämnade människor Stockholm innanför tullarna och ekonomin gick trögt. Det gav enligt Jan Jörnmark inte de bästa förutsättningarna för att lyckas med projektet – men kanske är tiden mogen nu.

– Nu kan man göra det man ville då, men inte kunde. Kontentan blir förhoppningsvis att man får en bättre arkitektur, en helare stad och mycket mer rörelse med människor. Det kommer säkert att gå ditåt, och det kommer nog att bli bra, men det hade kunnat bli ännu bättre om det hade funnits en djupare kunskap och djupare diskussion runt möjligheterna att skapa detta.

Samtidigt höjer han ett varningens finger för alla de regler, riksintressen och annat, som idag sätter käppar i hjulen för visionärerna. Reglerna är i stort sprungna ur en lagstiftning som skapades efter rivningen av Klarakvarteren.

– Men den lagstiftning som skapades 1986/87 blev slumpmässig och icke förutsägbar. När du får en lagstiftning som inte är förutsägbar och samtidigt har växande värden, som hela tiden ökar i centrum, då får du dels stora fördröjningar men också stora konflikter. Jag tror att det är en nödvändighet att gå in i lagstiftningen på ett eller annat sätt.

Jan Jörnmark.

Ett av de projekt som de senaste åren utmärkt sig mest i city är utvecklingen kring Brunkebergstorg, där AMF Fastigheter efter att Swedbank flyttade ut gjort stora förändringar i form av “Urban Escape” med torg, två hotell, en hub för start-ups och mycket annat. Vid Sergels Torg håller Vasakronan just nu på att bygga om den stora fastigheten Hästskon 12 (som en gång växte fram ur riksgropen) och fortsätter man Klarabergsgatan ned möts man snart av nya Stockholm Continental. Många andra projekt pågår just nu, och flera ligger i startgroparna.

Vad tror du – kommer det bli bra?
– Det blir säkert bra. Och som sagt, det kommer att bli bättre än vad det var. Det kanske hade kunnat bli ännu bättre, men nu får vi iallafall ett centrum och ett nedre norrmalm som är bättre än det vi hade tidigare – tveklöst, avslutar Jan Jörnmark.

Röster om nya city

Torleif Falk, stadsarkitekt, Stockholms stad:
“Det finns ett enorm intresse att satsa på Stockholm. Det blir som en vildhäst som ska tyglas. Sett ur ett historiskt perspektiv kan vi nu lappa ihop och laga det som blev mindre bra. Det här är dock oerhört långsiktiga satsningar, och vi får leva länge med det vi gör. I alla de här processerna är det många föreställningar, och det är inget som bara glider igenom utan det stöts och blöts noggrant”

Anna Nordin, affärsområdeschef city, Vasakronan
“Tre av fyra tycker att området kring Sergels torg är Stockholms hjärta. Samtidigt är det 9 av 10 som bara passerar området. Det är vår stora uppgift att komma till rätta med i projektet Sergelstaden. Vi har som ledord att platsens själ bestämmer riktningen. Vi tittar mycket på att bevara byggnadsarkitektoniska delar, men samtidigt är en stor del att faktiskt göra förändringar, eftersom gatorna kring Sergels torg inte varit de som folk anser som kulturbärande”.

Mats Hederos, vd, AMF Fastigheter
“2011 visste inte mina barn, som är uppväxta i Stockholm, var Brunkebergstorg låg. Då var det nästan enbart förknippat med knark och prostitution. När Swedbank flyttade därifrån hade vi tre åt på oss att fundera – vilket behövdes. Ska man övertyga styrelsen om att investera 5 miljarder i ett “knarktorg” så behöver man ha på fötterna. Ett sätt att komma fram var vår vision att Stockholms stad, som det tidigare mest var en konfliktsituation med, skulle bli vår bästa vän. Sedan 2011 har vi nog haft möte med staden varje vecka”.

Maria Nordlander